Gör det själv Uppvärmning

Enkelt och underhållsfritt

Ulrika Jardfeldt, vd för Svensk Fjärrvärme
Per-Åke Hultberg
Bekväm uppvärmning? Ja, frågan är då om fjärrvärme ändå inte är det allra smidigaste. Det började så smått på 1950-talet. Men det var med de nya miljonprogramsområdenas snabba framväxt på 60- och 70-talet som fjärrvärmen blev ett begrepp och en uppvärmningsform att räkna med.

– Det gällde att skapa effektiv uppvärmning till väldigt många bostäder samtidigt. Med fjärrvärme som har en central värmeenhet och därmed en skorsten, istället för att alla har sin egen, kunde man dessutom minimera utsläppen, säger Ulrika Jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme.

Idag finns fjärrvärme i landets samtliga kommuner. Hela 93 procent av alla flerbostadshus är kopplade till respektive kommuns fjärrvärmenät. Men fjärrvärme är även ett hett alternativ för villaägare, förutsett att man bor i en tätbebyggd stadsmiljö. Idag hämtar 17 procent av landets villor sin värme och sitt varmvatten från en central enhet i sin kommun.

– Förutsättningen är att man bor i ett fjärrvärmeområde och har närhet till en ledning, då är det definitivt ett bra och ekonomiskt gångbart alternativ. Det bästa är om alla i området ansluts samtidigt. Det blir helt enkelt billigare om många är med, till exempel i ett nybyggt villaområde, förklarar Ulrika Jardfelt.

En annan förutsättning är att huset där man bor har ett vattenburet system. Fjärrvärme handlar ju om att hett vatten levereras i rör från en central enhet till den enskilda villan. Fjärrvärme är alltså inget alternativ för småhus med direktverkande el. Här faller väldigt många av landets villor bort.

Efter en stark tillväxt för fjärrvärme 2002 till 2008 har utvecklingen nu planat ut och det av naturliga skäl, menar Ulrika Jardfelt. En stor del av alla oljepannor är nu helt enkelt ersatta. Det finns med andra ord inte så många fler som kan konvertera till fjärrvärme.

– Samtidigt har det varit hård konkurrens från bergvärme som haft en snabb tillväxt. Men där är ju inte miljönyttan lika stor eftersom den kräver ju också ett tillskott av el, påpekar Ulrika Jardfelt.

Vilka är då de stora fördelarna med fjärrvärme?

– Först och främst är det bekymmersfritt. Man får värme och varmt vatten året om och som konsument har du själv aldrig några teknikproblem eftersom du inte har någon egen panna, alltså ingen egen tekniklösning som kan krångla. Miljönyttan är naturligtvis också en stor fördel.

När det gäller pris, var ligger fjärrvärmen då?

– Det går inte att ge något generellt svar på den frågan eftersom det skiljer sig väldigt mycket från kommun till kommun. Det är dubbelt så dyrt i den dyraste jämfört med Luleå som har landets lägsta pris. Fjärrvärmen där är restvärme från stålverket i staden. På liknande sätt är det ofta billigt i kommuner som precis som Luleå har stora industrier att hämta värme från.

Hur ser du på möjligheten för fjärrvärme att växa ytterligare?

– Det är ju knepigt med marknadsföringen eftersom så pass många inte bor så till att det kan bli aktuellt för dem att ansluta sig. Men i en framtid med fortsatt inflyttning till städer, där fler bosätter sig i täta villaområden så finns det absolut en tillväxtmöjlighet. Men inom de närmaste åren tror jag att vi kommer att ligga ungefär på nuvarande marknadsnivå.