Enskilt avlopp

Avlopp – en het fråga om miljö och hälsa

AVLOPP_byline-01
Skriven av Tina Quist
Att släppa ut orenat avloppsvatten i naturen är förbjudet, men det är också en risk för både hälsa och miljö. Likväl finns det många små avloppsanläggningar runt om i landet som är undermåliga eller direkt olagliga. Hur ser utsläppsläget ut idag och vad kan vi vänta oss i framtiden?

– Enligt en relativt färsk studie har många av dagens små avlopp ingen rening alls, uppger Åsa Gunnarsson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Undersökningen ifråga utfördes 2015 av Svenska MiljöEmissionsData, SMED, och resultatet visar att 26 procent av de små avloppsanläggningarna saknar längre gående rening än slamavskiljare.

I 9 procent av fallen klassades reningen som okänd.

Gunnarsson påpekar att detta kan ge oönskade effekter på dricksvattenkvaliteten:

– År 2007 gjorde Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Geologiska Undersökning en studie där man tog prover på enskilda brunnar. Av dessa bedömdes bara 20 procent som tjänliga, medan 20 procent ansågs vara otjänliga och resterande tjänliga med en anmärkning.

Den vanligaste orsaken till kvalitetsproblemen var för höga halter av främst E. coli-bakterier, och sannolikt beror det i många fall på läckage från de små avloppen.

Avloppen måste därför åtgärdas inom rimlig tid, enligt Gunnarsson.

– Initialt skulle åtgärdstakten behöva uppgå till 6 procent och sedan ligga på 5 procent per år, men vi ser ändå en liten positiv trend inför framtiden där den ökat något.

För att påskynda insatserna ytterligare tog HaV 2013 fram ett förslag som bland annat är tänkt att skapa ekonomiska incitament för privatpersoner att byta ut sina gamla avloppssystem. I förslaget till nya regler som lämnades till regeringen 2016 har myndigheten rest krav på certifikat för installatörerna.

Gunnarsson rekommenderar att du som fastighetsägare har en välfungerande avloppsanläggning och sköter den. En bristfällig rening äventyrar nämligen inte bara dricksvattnet, utan kan även förorena närliggande badplatser och bidra till övergödning av lokala vikar och vattendrag.

Gunno Renman är professor på Avdelningen för mark- och vattenteknik vid KTH i Stockholm, och han riktar ett starkt varnande finger mot slamavskiljare med infiltrationssystem.

– Det är ett hot mot grundvattnet och mot människors hälsa, och gör det svårt att återvinna den ändliga resursen fosfor. Läkemedelsrester som utsöndras från kroppen och långlivade syntetiska ämnen från hudvårdsprodukter och hemkemikalier kan också hamna i grundvattnet.

Renman ställer sig delvis kritisk till HaV:s nya förslag till förordning.

– Rapporten beskriver ett generöst och förtroligt förhållande till gamla anläggningstekniker, till exempel infiltration, vilket jag finner anmärkningsvärt när det tagits fram så många nya och bra lösningar.

Åsa Gunnarsson vill tillbakavisa påståendet och menar istället att enklare reningsanläggningar räcker på platser där risken att påverka vattendrag, sjöar och grundvatten negativt är liten.

– Vi tar upp att det finns en del problem med nya anläggningar, både enkla och mer tekniskt avancerade. Många av dem fungerar inte som de ska och det vill vi möta i vårt förslag, med bland annat krav på certifierade installatörer och regelbunden kontroll.

 


illustration i toppen: Camilla Bengtsson.