Advokaten svarar

Är strålningen från mobilmaster farlig?

Mobilmast i Villatidningen
Michael Wilensky
Skriven av Michael Wilensky

Många svenskar oroar sig för hur elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, trådlösa nätverk och mobilmaster påverkar vår hälsa.

Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort bedömningen att mobilmaster inte medför någon risk för skadliga hälsoeffekter då den strålning, i form av radiovågor, från mobilmasters sändare som allmänheten exponeras för generellt ligger på mycket låga nivåer. Socialstyrelsen skriver i ett meddelandeblad från år 2008 att det inte finns något samlat vetenskapligt underlag som tyder på att de radiofrekventa fält som sänds ut från mobilbasstationer och liknande sändare skulle kunna vara skadliga för människor.

Miljöbalken 2 kap § 3 ställer inte något krav på att det bör föreligga ett samlat vetenskapligt underlag för att försiktighetsåtgärder ska vidtas. Åtgärder för att skydda människors hälsa ska vidtas då ”det finns skäl att anta olägenheter”. Miljöbalkens försiktighetsprincip innebär att alla som bedriver en verksamhet ska vidta behövliga försiktighetsåtgärder så snart det finns skäl att anta att verksamheten kan medföra olägenhet för människors hälsa och miljö.

Även EU-rätten innefattar en försiktighetsprincip som ska gälla även om det är osäkert hur stora riskerna är.

Mobilmaster och mobilbasstationer finns överallt i vår närmiljö och fler sändare samt master kommer att behövas att sättas upp på grund av ökad mobiltrafik. Endast ett fåtal personer som har klagat på att mobilmaster utgör en hälsorisk har fått gehör när de överklagat bygglovsbeslut. Detta kan bero på att domstolarna i hög grad förlitar sig på Strålsäkerhetsmyndighetens och Socialstyrelsens bedömningar, menar bland annat Strålskyddsstiftelsen.

År 2012 publicerades den så kallade Bioinitiativrapporten, en sammanställning av oberoende forskning, som säger att bevisen för hälsorisker från radiofrekvent strålning och elektromagnetiska fält har ökat avsevärt sedan arbetet med den första rapporten från år 2007.

Strålningen från mobilmaster innebär, enligt rapporten, långsiktiga hälsorisker och dessa risker har även observerats vid nivåer under gällande gränsvärde för tillåten strålning som är vanligt förekommande i Sverige.

I Sverige är gränsvärdet för mobilmaster upp till 10W/m2 och gäller för sex minuters kort exponering av strålning och tar därmed inte hänsyn till effekter som kan uppstå efter en längre tid, exempelvis cancer och hjärtproblem.

Bioinitiativrapporten uppmärksammades av Europaparlamentet som i en resolution hänvisat till denna och säger att dagens gränsvärden för högfrekventa elektromagnetiska fält, som är från 1999, är föråldrade och bör sänkas.

Det har i Sverige inte genomförts någon undersökning som studerat korttids- eller långtidseffekter av 3G- eller 4G-utbyggnaden och ingen uppföljning av den omfattande rapportering av människor som fått symptom av strålning har heller gjorts.

Miljölagstiftningen ska utgöra ett skydd mot olägenheter och borde myndigheterna med stöd av försiktighetsprincipen som är en grundpelare i miljöbalken vara mer ödmjuka och lyhörda för de risker som det pekas på oaktat avsaknad av vetenskapliga utredningar. Sistnämnda bör inte kunna anföras som skäl för att inte vidta tillräckliga försiktighetsåtgärder.

Kännedomen om strålningens påverkan på människors hälsa är viktig och det kan inte uteslutas att strålningen från mobilmaster är skadlig.

Källor
  • The Bioinitiative Report 2012
  • Mobilmaster – en praxis som bygger på felaktig information, Mats Dämvik 2008-09 NR 2 Juridisk Tidskrift
  • Strålsäkerhetsmyndigheten.se
  • Strålskyddsstiftelsen.se