Profiler

Nu jobbar jag bara 40 timmar i veckan

Foto: Thron Ullberg.
Leif GW Persson är kriminologins största ikon i Sverige och har en arbetskapacitet utöver det vanliga. Han är med i tv-soffor och skriver böcker på löpande band. I den senaste ”Professor Wille Vingmutter, mästerdetektiv” berättar han om sitt yrkesliv.

Det är svårt att förstå hur kriminologen Leif GW Persson orkar. Vid fyllda 73 är han lika aktiv och skarp som alltid. Han dyker upp i nyhetssoffor och kommenterar brottslighet och mord, han medverkar i teveprogram och skriver krönikor och böcker. Den senaste ”Professor Wille Vingmutter, mästerdetektiv”, handlar om hans långa yrkesliv.
Men själv håller han inte med om att han jobbar så mycket.
— Nu är jag nere på 40 timmar i veckan ungefär. Förut jobbade jag tre gånger så mycket. Även jag har blivit äldre och behöver ta det lugnare, hälsan stapplar. Men om det vill jag inte prata, det är inget kul. Jag ger ut en bok vartannat år och medverkar i olika mediesammanhang ungefär 30 arbetsdagar per år. Det är inte så mycket, säger Leif GW, som inte begriper vad han skulle ta sig för om han inte arbetade. Hans hjärna är ständigt påslagen och alert och han ägnar mycket tid åt att fundera och analysera olika fall.
— Att sitta och rulla tummarna vet jag inte vad det är. Vad ska det vara bra för? säger han med ett skratt.

Drivkraften bakom den enorma arbetskapaciteten handlar förstås till stor del om att han brinner för det han gör. Att lösa allvarliga brott är mer än ”bara” ett yrke, snarast ett kall. Han älskar att analysera fakta, att vända och vrida på bevismaterial för att komma sanningen nära.
På frågan vad han skulle ha valt för yrkesbana om han inte blivit kriminolog svarar han att det inte fanns något alternativ. Det var mästerdetektiv han skulle bli och hela hans yrkeskarriär har haft en enda riktning.
Först som en helt vanlig student och yrkesman och senare som professor i kriminologi. I slutet av 70-talet kom han att skriva sin första bok ”Grisfesten” och efter det tog en ny och nästan osannolikt framgångsrik karriär som författare vid – parallellt med jobbet som kriminolog. Hans böcker har sålt som smör och i och med det blev han en rik man.
Han sticker inte under stol med att pengar har varit en annan stor drivkraft, åtminstone under senare delen av hans yrkesliv. Som den arbetargrabb han är – han bodde på ”fel” sida av Odengatan i Stockholm – ville han komma upp sig och bli ekonomiskt oberoende. I dag är han där med råge, men hans värderingar är fortfarande kvar i arbetarklassens mylla.
Kanske är det därför han har ett stort patos för de mest utsatta i samhället, som i vissa fall hamnar på fel sida om lagen. Att brottsligheten har ökat råder det ingen tvekan om och det handlar ofta om människor i utsatta områden som begår en viss typ av brott; gängkriminalitet för att tala klarspråk.
— Här finns en olycklig koppling till invandrare och det vi ser är en konsekvens av en bristande integrationspolitik.

…jag tycker att det är tråkigt att se kompetenta kvinnor som inte vågar…

Men man ska ha klart för sig att det är försvinnande få som begår dessa brott. De allra flesta medborgare lever helt vanliga liv och berörs inte av de här brotten. Om man inte bor granne med de här personerna förstås, konstaterar Leif GW, som pekar på sociala, ärftliga samt en mängd andra faktorer som orsak till varför en person begår brott.

Har han själv begått något brott?
— I min ungdom smugglade jag sprit och cigarretter. Jag jobbade på ett hotell och behövde tjäna en extra hacka, så när jag fick chansen att köpa varor av en chaufför som levererade till hotellet så passade jag på och sålde vidare med förtjänst. Det hade jag nog kunnat få ett ansenligt straff för, säger han och skrattar så där skrockande som bara han kan.
Med tanke på hur många svåra brott han har utrett kommer osökt frågan hur han gör för att inte överväldigas av allt han sett och upplevt. Att ständigt tampas med och möta samhällets mörka sidor måste prägla en människa – även om man är kriminolog till yrket.
— Nja, om jag hade blivit illa berörd varje gång så hade jag inte kunnat jobba med detta. Det gäller att heller inte bli cynisk. Men man måste klara att hålla distansen, annars fungerar det inte. Men de flesta mord är faktiskt inte särskilt spektakulära. Det är ofta mycket värre att se offer för olyckor till exempel, säger Leif GW, som dock medger att visst finns det fall som har satt sina spår och som han inte glömmer.
— Barn som mördas blir man ju väldigt tagen av. Och exempelvis mordet på Kim Wall kan man inte undvika att beröras av… det handlar om mänskliga tragedier.

För att återhämta sig mellan alla uppdrag brukar Leif GW ägna sig åt fiske eller jakt. Han har ett 200 år gammalt stenhus i Sörmland samt en lägenhet i Stockholm och pendlar mellan dessa två boenden. När han inte fiskar eller jagar brukar han umgås med sin hustru, barn, barnbarn och vänner och läsa mängder av böcker. Det blir mestadels biografier och facklitteratur och just nu ligger Kjell Espmarks bok om Martin Lamm samt Maciej Zarembas ”Huset med de två tornen” på nattduksbordet – med sin simultankapacitet har han naturligtvis flera böcker på gång samtidigt. Men några deckare hittar man inte i hans bokhylla.
— Nej, de flesta deckare är skräp, de går inte att läsa, de ger mig bara högt blodtryck. De är intill förväxling lika varandra och författarna värper fram nya böcker som ägg. Jag läser hellre romaner, de är betydligt intressantare!

Om simultankapacitet är en viktig egenskap för att lyckas väl i livet så pekar Leif GW på en annan, minst lika viktig, egenskap som han besitter.
— När jag blir föreslagen olika saker så känner jag aldrig att jag inte fixar det. Jag tycker att jag kan klara allt. Det är nog en ganska manlig egenskap och jag tycker att det är tråkigt att se kompetenta kvinnor som inte vågar tacka ja i rädsla för att inte räcka till. Där tror jag att jag har gjort något bra för mina döttrar. De har alltid haft ett rakt förhållande till sin förmåga.


Fakta:

Namn: Leif GW Persson
Ålder: 73 år
Familj: hustru och tre barn, barnbarn
Bor: i ett hus i Sörmland och en lägenhet i Stockholm
Gör: kriminolog och författare. Aktuell med den självbiografiska ”Professor Wille Vingmutter, mästerdetektiv” (Albert Bonniers förlag).


Foto i toppen: Thron Ullberg