En villa för folket
Vilka bostadsideal hade vi i Sverige i början av 1900-talet? Hur byggdes villorna och för vem? Nu är det dags för andra delen av artikelserien ”Mitt bo” och den här gången gör vi ett nedslag mellan åren 1900 och 1925.
I början av 1900-talet rådde svår bostadsbrist i Sverige. I arbetarområden var det inte ovanligt att det bodde 4—5 personer per rum. Men under 1920-talet växte sig demokratin stark i Sverige, och kommuner och stat engagerade sig alltmer i bostadsfrågan. Enkelhet och gott hantverk präglade de villaideal som nu växte fram. Ragnar Östbergs bok Ett hem – dess byggnad och inredning (1905) blev en stark inspirationskälla, liksom även Ellen Keys Skönhet för alla (1899) och Carl Larssons bohemestetiska bostadsideal i Sundborn: Målningar som massproducerades och samtidigt spred en nationalromantisk Sverige-bild.
Egnahemsrörelsen – som förordade enkla småhus med odlingsmöjligheter – var ett försök att häva emigrationsvågen till USA och att stävja den sociala oron och minska risken för revolution à la Ryssland 1917. Från borgerligt håll hoppades man dessutom att de nya idéerna med enkla småvillor skulle förvandla det upproriska proletariatet till skötsamma fastighetsägare som ägde ett stycke land.
Egnahemsrörelsen var även en motreaktion mot den ”mörka, smutsiga stenstaden”. Nu skulle de hårt prövade arbetarfamiljerna i stället få bo i ljusa, sunda trädgårdsstäder.
Statens egnahemslånefond gav under åren 1905—1948 bostadslån till låg ränta till mindre bemedlade familjer. I många städer bildades egnahemsföreningar. Kommuner stödde ofta villabyggandet genom att erbjuda kompletterande finansiering.
I början av 1900-talet dominerades villaområdena av slingrande gatusystem med nationalromantiska, jugendinspirerade villor. Inspirationen kom från de engelska så kallade trädgårdsstäderna. Från 20-talet dominerade nyklassicism och en mer stram arkitektur.
Statens byggnadsbyrå spred typritningar till lämpliga egnahem. Husen skulle helst ligga i långa rader av rätvinkliga kvarter och ha stora tomter, så att det fanns gott om plats för potatis- och grönsaksodling. En bostadsutställning på Liljevalchs 1917, med arkitekter som Gunnar Asplund och Carl Malmsten, lanserade genomtänkta, estetiskt anlagda småvillor ägnade för familjer med lägre inkomster.
Villan blev snabbt det tidiga 1900-talets nya bostadsideal. Villaområden växte fram i en oerhörd takt. I exempelvis Helsingborg bestod bostadsproduktionen i mitten av 20-talet till 90 procent av villor!
I en artikel i Göteborgs Aftonblad 1908 rubriceras Stockholm som ”De hundra villastädernas stad” . Tidningen skildrar en huvudstad som hamnat i ett slags ”villastadsberusning”, där villastadskontor växer upp som svampar ur jorden och där lokaltidningarna är fulla av annonser som erbjuder tomter till förmånliga villkor. Villans popularitet gällde alltså till att börja med främst Stockholm.
De villaområden som byggts i slutet av 1800-talet hade haft en aristokratisk prägel, med pampiga jättevillor och vidsträckta tomter. Under 1900-talet demokratiserades villan, blev mindre, mer likformig, och villaområdena mer stadsplanemässigt regelbundna.
Jag går till Kungliga biblioteket och granskar dagspressens fastighetsannonser under 1900-talets första decennier. Efter första världskrigets slut blir villaannonser vanliga. Aftonbladet uppmärksammar den 21 april 1923 att villor blivit högsta mode och skriver om ”den rekordartade omfattning som villabyggandet tagit den senaste tiden” och att ”en färdigplanerad villatomt går åt som smör”. En skiss över Mälarhöjden förklarar att ”denna hantverks- och trädgårdsstad kommer att bli en alldeles förtjusande förstad”.
I nästa avsnitt, som rör perioden 1925—1950, ska det även handla om villapriserna under 1900-talets första hälft.
Fakta
De senaste mätningarna från Svensk mäklarstatistik visar att villapriserna under 2016 steg med 9 procent. Villamarknaden karaktäriseras av små förändringar i riket och storstadsregionerna. Villapriserna steg 6 procent i Storstockholm och 11 procent i Storgöteborg.
Totalt ökade bostadssurfandet med 12 procent under 2016 – och i mitten av maj noterade Hemnet för första gången över 3 miljoner besökare under en och samma vecka. Detta trots att antalet nya bostadsrätter och villor som kom ut på marknaden minskade med 4 respektive 6 %. Det meddelar Staffan Tell, pressansvarig på Hemnet, Sveriges största bostadssajt.
Foto i toppen: Nationalmuseum
