En gång för längesedan på Naturhistoriska Rixmuséet gick min son och jag med 3D-glasögon på bio. Vi beundrade de gigan-
tiska dinosaurierna som ömsom mumsade blad bland trädtoppar, och ömsom med vassa tänder slet varandra i stycken (hu!). Detta pågick i miljontals år (fast filmen var kortare), tills en meteorit träff-ade jorden och bragte de härskande dinosarna till ett snopet snipp snapp snutslut. Det är vid filmens slut som jag egentligen vill börja min historia. Den handlar om äpplen och med anledning av dem, har jag en fråga, till er läsare.

På väg ut från filmen passerade vi ett bokbord och där låg: ”Äpplen i Sverige, 240 äppelsorter i text och bild”. ”Äntligen! Nu skulle jag få hjälp att välja mitt äppelträd!” tänkte jag.

Har jag berättat hur mycket jag tycker om äppelträd? Att jag med längtan sett dem från tågfönster på cirkusturné, som barn? Ibland mossbevuxna, växande i de vackraste och mest skiftande svenska landskap. Klättervänligt lockande bredvid små stugor, faluröda med vita knutar. Jag säger ”Äpple-
träd” ibland (är det Kalmaritiska?). Jag tycker att det klingar svensk sommarsaga över det ordet. Astrid Lindgrenskt eller Selma Lagerlöfskt. Äpple träd och mogna äpplen i alla regnbågens skiftningar.

I boken stod allt att läsa om de 240 äpplesorter som finns i vårt land (minst!). Deras förföriska smaker beskrevs nyanserat, fantasirikt och fick vilken vin-kännare som helst att låta torftig. Nötiga smaker och syrliga beskrevs ingående. Konsistenser, mjöliga eller fasta i detalj. Äpplen, lämpade för lag-ring eller att ätas relativt genast, att göra äpplekaka av eller pressas till cider. Äpplen, en vetenskap som boken visade, tog en livstid av studier i anspråk. Studier i vård, äpplekakebak med grädde eller vaniljsås och en stor portion klätterlusta (kan en äppleexpert, förresten tituleras; ”äppilog”?). Så många träd, så många sorter att välja på och jag blev inte klokare.

Därför nu till min fråga:

Jag tror att många av er, har äpplehistorier, barndomsminnen med äpplen. Ni kan era favoritsorter och därför ber jag er kära läsare om hjälp att välja ett äppleträd åt mig och min son. Vi tänker plant-era ett på vår tomt (klimatzon 2). Antingen genast till våren eller i lugn och ro till hösten. Gräva en grop vill vi inte åt andra men väl åt vårt frö eller vår planta. Gärna ett träd som lever länge, kanske för alltid (om sådana träd finns annat än i sagor)? Det skulle vara fint om min son, i fall livet tillåter då han får barn en gång, att trädet fortfarande står där och bär äppleblom och äpplen. Att han då kan säga: ”Det här trädet, det planterade jag med pappa, er farfar en gång” – det skulle jag tycka om.