”Det kanske är bra om ni kommer ut en sväng och tittar, det rinner lite vatten här hos er…”

Vi hade ju ändå tänkt åka ut över helgen, så det passade bra. För säkerhets skull tog vi med oss en extra hink och en skurtrasa. Det hade varit riktigt kallt ett par dagar, ordentligt under noll, fast det hade blivit mildare igen och solen sken. Vi såg fram emot att få vara i vårt hus, elda brasa, pulsa i snön och dricka varm choklad med ’vipsgrädde’ (ja det heter så hos oss, vipsgrädde). Det här med vattnet, tänkte vi inte så mycket på. Kanske hade vi glömt att stänga av kranen?

Vårt hus fick rivas fullständigt på insidan. Golv, innerväggar, ja allt. Alla minnen, fotografier, böcker, tavlor, möbler, kläder hade blivit totalförstörda.

Det var en väldigt vacker isskulptur, den som bildats på ytterväggen till vårt hus. Det såg nästan lite overkligt ut och först hade jag svårt att förstå hur något så vackert men också väldigt stort alls hade kunnat bildas på ytterväggen. Det skulle ju krävas enorma mängder vatten för att något sådant skulle bli till. Som ett fruset vattenfall såg det ut. Och det var kanske först då jag anande vidden. Jag låste upp, gick in och förstod att den där hinken och skurtrasan vi tagit med, inte skulle göra särskilt mycket nytta. Snarare kanske det skulle behövas flytvästar. Det var verkligen vatten överallt! En pool hade blivit av huset. Det var bara att ringa försäkringsbolaget på en gång. Rören hade spruckit och vatten forsade ut. Säkert hade det pågått i flera dygn. Men hur? Jag hade ju haft värmen på, om än lågt. Det hade fungerat så bra i alla år. Skadeeperten nickande;

”Det räcker med en eller ett par dagar extra kallt. Den låga värmen hjälper inte då och rören spricker. Det är inte precis första gången jag ser det här.”

Vårt hus fick rivas fullständigt på insidan. Golv, innerväggar, ja allt. Alla minnen, fotografier, böcker, tavlor, möbler, kläder hade blivit totalförstörda. Det tog nästan två år att få huset funktionsdugligt igen. Och fast det blev väldigt fint till slut, ja en vänlig granne tyckte jag skulle tänka så att det blir finare när det är klart, är det inget som egentligen hade behövt ske. Jag älskar ju mitt hus och olyckan gjorde att jag ett tag inte var säker på om jag skulle ha råd att ha det kvar.

Jag vill rekommendera er som inte ännu har gjort det, att gå igenom era försäkringar och se vad som gäller. Gå också in och följ gärna försäkringsbolagens rekommendationer, deras råd och tips. Hade jag läst vad som gällde för försäkringen ordentligt, hade jag inte hamnat i den ekonomiskt allvarliga situationen att jag nästan måst sälja mitt hus. Ändå hade jag tur. Försäkringsbolaget gav råd och hjälpte mig lägga upp en plan, så att jag ändå kunde behålla mitt hus.

Gott nytt ombonat och lyckosamt 2016

Henry Bronett