Högsta domstolen har nyligen i sin dom mot Myresjöhus konstaterat att användningen av enstegstätade fasader i nybyggda småhus innebär att entreprenaden är felaktig. Domen ses som en framgång för villaägare och husspekulanter.

Vad är en enstegstätad fasad?

En enstegsfasad är en fasad utan luftspalt, det vill säga att fasaden består av ett tunt lager puts som läggs på cellplast som är fastklistrat på en kartongklädd gipsskiva sedan följer en träregelstomme med mellanliggande isolering, en plastfolie och innerst en gipsskiva. Det yttersta lagret är tänkt att stå emot vind och fukt. Problemen uppstår när det finns sprickor i fasaden; vattnet tränger igenom och eftersom konstruktionen inte har en luftspalt (till skillnad från en tvåstegstätad fasad) har vattnet ingenstans att ta vägen. Detta medför i sin tur betydande risker för problem med mögel och röta.

Bakgrund

Under 1990-talet och fram till 2007 var konstruktionen med enstegstätade fasader vanligt förekommande vid nybyggnationer i Sverige. I januari 2007 publicerades en artikel i tidskriften Bygg & Teknik av experter från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (då SP Sveriges Provnings- och forskningsanstalt) som blev startskottet för en omfattande diskussion om fuktproblem med enstegstätade fasader. Fuktskador och små sprickor hade uppkommit i många hus och vållade stora skador. Artikeln belyste problemet med fuktinträngning vid konstruktion där enstegstätade fasader användes och konstaterade att man i första hand borde använda sig av tvåstegstätade system för att undvika fuktskador. Om alla fasaderna måste bytas ut blir det mycket kostsamt för ägaren. Idag används inte konstruktionen längre vid nybyggnation i Sverige.

I Myresjöhusfallet prövade HD frågan om det kan anses föreligga fel i en entreprenad där man valt att använda sig av en enstegstätad fasad. Ett antal enfamiljshus i Svedala uppfördes under åren 1999-2003 av Myresjöhus och var försedda med enstegstätad fasad. Det visade sig att fuktskador hade uppstått i husen till följd av denna fasadtyp. Fastighetsägarna stämde Myresjöhus och vann framgång i tingsrätten. Fastighetsägarnas talan ogillades sedan av hovrätten. Högsta domstolen konstaterade däremot att ”fel föreligger i entreprenaden genom att Myresjöhus har använt sig av en konstruktion med putsad, enstegstätad fasad”.

Vidare ställde sig HD frågan vilken standard fastighetsägarna haft anledning att förvänta sig vid köpet. Man kom fram till att risken för problem med mögel, röta och dålig lukt innebär att konstruktionen med enstegstätad fasad inte är lämplig för sitt avsedda ändamål, det vill säga att stänga ute vind och regn. HD menade vidare att resultatet av entreprenörens arbete således inte svarade mot vad beställaren med fog har kunnat förutsätta med hänsyn till omständigheterna.

HD har än så länge enbart avgjort felfrågan i målet och kvarstår bland annat frågan huruvida entreprenörens felansvar är begränsad på grund av en avtalsklausul om att avtalet efter garantitidens utgång endast täcker väsentliga fel som orsakas av vårdslöshet. Frågan är avgörande för huruvida villaägarna ska kunna få kompensation för skadorna eller ej.

Prövningstillstånd har även beviljats för frågan om Myresjöhus ansvar gentemot andrahandsköpare.
Trots att domen inte innebär ett avslut på tvisten är avgörandet i delfrågan om fel i entreprenaden ett positivt framsteg inte bara för villaägarna i det aktuella målet utan även för andra konsumenter som har drabbats på motsvarande sätt och som överväger att begära ersättning.