Nu stundar vinter och kyla. Funderar du på att skaffa nytt uppvärmningssystem? Här får du råd oavsett om du är bekväm eller vill jobba lite för att få det varmt och gott.

Det är inte lätt att välja ett uppvärmningssystem som passar huset. Och inte har det blivit enklare genom kombinationsmöjligheterna av olika system som tycks bli allt fler. Ett klokt sätt att börja resan mot ett nytt värmesystem, är att vända sig till sin kommunala energi- och klimatrådgivare för oberoende och kostnadsfria råd.

Allra bekvämast bland uppvärmningsalternativen är förstås fjärrvärmen. Den produceras genom att hett vatten produceras i en central anläggning och distribueras via rör i ett lokalt energisystem. Du slipper tänka på panna och påfyllning av bränsle. Låter du byta ut din gamla värmepanna mot en fjärrvärmeanslutning, får du dessutom plats över som kan användas till annat, kanske hobbyutrymme? En fjärrvärmeväxlare är inte större än några brevlådor tillsammans.

Gillar du bioenergi, och kan tänka dig att hugga i, så är vedeldningen ett oslagbart ekonomiskt val. Även om du köper färdigkluven ved är vedeldning i vedpanna det absolut billigaste sättet att värma huset – runt 7 000 kronor per år för en normalvilla, och du får valuta för pengarna. När Energimyndigheten testade nio vedpannor för småhus hade sju av dem 85 procent verkningsgrad eller högre. 85 procents verkningsgrad, till exempel, innebär att 85 procent av veden blir värme i husets radiatorer eller golvvärme.

Braskaminerna är bra komplement till andra uppvärmningsalternativ, och har utvecklats starkt de senaste 30 åren. Dagens produkter är 40 procent effektivare och 90 procent renare än gamla kaminer. Rätt eldad ger braskaminen koldioxidneutral värme som inte bidrar till växthuseffekten.

Inte heller pellets bidrar till växthuseffekten. Pellets tillverkas av restprodukter från sågverksindustrin. De moderna pelletssystemen är lättskötta och kan vara helt automatiserade, du kan till och med slippa den tråkiga påfyllningen med ett så kallat bulkförråd. En pelletspanna – med tillmonterad pelletsbrännare – klarar husets hela värmebehov. Har du en gammal oljepanna, lämpad även för pelletseldning, kan du byta ut brännaren mot en ny pelletsbrännare. På sikt bör du dock gå över till en renodlad pelletspanna för att vara helt säker på funktionen och effektiviteten. Pelletskaminen å sin sida kräver vanligen en annan primär värmekälla, men är ett väldigt bekvämt och energieffektivt alternativ.

Såväl ved- som pelletseldning kan vara klokt att kombinera med solfångare. Komplettera gärna med en ackumulatortank som värmebuffert. Vanligast är att man låter solfångarna sköta varmvattenproduktionen under sommarhalvåret, samtidigt som man får ett värmetillskott till huvudsakliga värmekällan. Men solvärmen kan även klara hela värmebehovet under sommaren, medan den ger ett energitillskott vintertid.

Elvärme behöver, i likhet med fjärrvärme, i princip inget underhåll. Men det är ett alternativ många vill undvika på grund av elpriset, även om tekniken har sina fördelar – lätt att installera, utrymmessnål och noll lokala utsläpp. Elvärme finns som direktverkande (dyr) och för vattenburna system. Vill man behålla sin elvärme, men pressa energikostnaderna, är till exempel en luft-luft-värmepump och/eller en pelletskamin bra komplement.

Och varför inte installera en elvakt, om du värmer upp med el? Den stänger av värmen när du använder för mycket el, och du kan få lägre nätavgift genom att byta till lägre huvudsäkring.

Med en elpatron eller elkassett har du garanterad tillskottsvärme om till exempel en värmepump inte klarar sitt jobb på grund av riktigt kraftig kyla. Elpatroner använder man även till vedpannor och pelletspannor.

I dag är det nog få som överväger ett nytt värmesystem utan att ta en närmare titt på värmepumpar. En värmepump använder solvärme som lag-rats i exempelvis marken, berggrunden, sjö- och grundvatten eller luften (även frånluften i ett hus). Tekniken framhålls som lättskött, driftsäker och energieffektiv men kan kosta en rejäl slant att investera i, framförallt om man satsar på svenskarnas favorit: bergvärme. Ett alternativ som kräver litet utrymme på tomten, medan den lika effektiva jordvärmen behöver en fri tomtyta på minst 4-600 kvadratmeter men är något billigare då man slipper kostnaderna för borrning.

Har du ett skuggfritt takläge åt söder, då kanske det är en solvärmepump du ska ha. En kombination av solfångare och värmepump, är en lösning som Joanna Weiss, energi- och klimatrådgivare, Huddinge kommun, får allt fler frågor om.

– För närvarande är det svårt att exakt svara på hur bra och effektiva kombinationerna är. Jag hoppas det snart kommer oberoende tester och utvärderingar eftersom frågan blivit aktuell.

Med en värmepump i huset behövs väl inte skorstenen längre, utan kan muras igen? Gör inte det. Mura i stället in ett ventilationsdon. Då kan fukt ventileras ut och risken för skador minskar i skorstenen.

Oljeeldning då? I dag är kort sagt de allmänna rekommendationerna att välja andra former av uppvärmningstekniker.

Innan du slår till på ny värmeanläggning, ta en titt på klimatskalet för hitta energitjuvarna.

– Det är bättre att minska värmebehovet än att öka värmeeffekten, påpekar Joanna Weiss.

Börja högst upp i huset och tilläggsisolera vinden om det behövs. En rätt smidig, ganska billig men väldigt effektiv åtgärd. Fortsätt med ännu enklare tätning av fönster och dörrar. Bara genom vanliga tvåglasfönster och bristfälligt isolerade ytterdörrar smiter runt en tredjedel av den goa innevärmen ut. Sedan återstår källaren, om det behövs. Här vill det till att väggarna är torra, annars kan det vara dags för omdränering innan du isolerar.

– Nyinflyttade brukar jag råda att vänta minst ett år innan man gör något åt uppvärmningssystemet. Den tiden behöver man för att få en uppfattning om energiförbrukningen, vilken påverkar valet av system. Under tiden kan man se över klimatskalet, säger Joanna Weiss.

Ekonomiskt stöd

• ROT-avdrag för arbete, inte material. Fr o m 2016 sänks avdraget till 30 % och utnyttjas maximalt om du har ROT-arbeten (och inga RUT-arbeten) för 166 667 kronor, där avdraget på 30 % blir 50 000 kronor.
• Stöd till solvärmehybridsystem: Hos Länsstyrelsen kan privatpersoner söka ekonomiskt stöd för investeringar i solvärmehybridsystem med som högst 20 % av stödgrundande kostnader. Projektet måste vara slutfört senast 31 december 2016. Information finns på din Länsstyrelses hemsida.
• Kommunala bidrag: Kontrollera med din kommun om man erbjuder speciella bidrag för energi-
  effektivisering.

För mer information om uppvärmning i småhus:

• energimyndigheten.se
• Din kommunala Energi- och klimatrådgivare