Uppvärmning är en av de största utgiftsposterna för de flesta villaägare. Inte undra på att frågan om byte av värmesystem engagerar. I synnerhet när man inser att det kan handla om framtida besparingar på många tusenlappar om året.

Det finns som alla vet ett flertal olika möjligheter att värma upp en villa. Ett val som naturligtvis inte bara handlar om pengar. Utöver den ekonomiska aspekten har miljöhänsyn, klimatpåverkan och förnybar energi fått en allt större betydelse för allt fler.  Bekvämlighet är en annan viktig infallsvinkel liksom det enskilda husets specifika förutsättningar.

– Valmöjligheterna avgörs också av var huset finns i landet, i tätort eller glesbygd, om det finns ett befintligt vattenburet system eller inte och om det finns och ledningar dragna för fjärrvärme, säger Martijn Jansen, projektledare på Energimyndigheten.

Martijn Jansen, projektledare på Energimyndigheten

Men, påpekar han, oavsett vad man kommer fram till handlar det oftast om ganska stora investeringar. Därför bör man först, innan man beslutar sig för värmepump, fjärrvärme eller annan uppvärmning, titta på eventuella möj-ligheter att spara energi. Att till exempel tilläggsisolera vinden och byta till mer energieffektiva fönster. Ju större uppvärmningsbehov, desto mer lönsamt är det att byta.

– Det kan i ett gammalt hus vara på sin plats att se över hela klimatskalet, inklusive dörrar, ytterväggar, golv och tak.

Martijn Jansen tipsar också om de energibesparingar som kan göras genom att se över sina vanor. Till exempel förbrukningen av varmvatten, hur man diskar, duschar och badar. En annan konkret besparing är att sänka inomhustemperaturen. En grad kan ge hela fem procents energibesparing.

När andra besparingar är gjorda, det är då man ska börja räkna på alternativa värmesystem

– När andra besparingar är gjorda, det är då man ska börja räkna på alternativa värmesystem. Kanske kan man då klarar sig med ett betydligt mindre system, dimensionerat efter nu rådande förhållanden och som därmed också blir betydligt mindre kostsamt, säger Martijn Jansen och poängterar vikten av att begära in offerter från flera olika leverantörer.

Han menar att det också kan vara klokt att kontakta den egna kommunens energi- och klimatrådgivare, som inte bara ger gratis rådgivning, utan framförallt är oberoende av både system och tillverkare. Vilket värmesystem man sedan väljer beror som sagt på en rad faktorer, pengar, bekvämlighet, var i landet man bor och så vidare.

I tät bebyggelse kan fjärrvärme vara ett smidigt alternativ till relativt låg investeringskostnad, om man bor på rätt plats vill säga. Här varierar dock driftskostnaden väldigt mycket beroende på var man bor. Även bergvärme hör till de lättskötta alternativen. Den förhållandevis stora investeringen i pump och borrhål kompenseras av låg driftskostnad. En luft-vattenvärmepump är billigare men har å andra sidan lägre prestanda när det är kallt ute.

– Är man beredd att lägga ner tid och arbetsinsats och har egen ved är det naturligtvis ett mycket billigt alternativ. En oljepanna kan också kompletteras med en pelletsbrännare eller ersättas helt med en modern automatisk pelletspanna. Pellets som ett biobränsle kräver viss driftsskötsel och översyn, dock betydligt mindre än ved. Driftskostnaden är något högre än för en bergvärmepump, men investeringkostnaden lägre.

– Ofta kan det vara vettigt att kombinera olika system, i stället för att ha ett heltäckande. Man blir mer flexibel och mindre lika känslig för prisökningar. Man kan till exempel komplettera med en luft-luftvärmepump, solfångare, pellets- eller braskamin.

– Den som har direktverkande el kan också komplettera med solceller för sin elförbrukning. Här finns bidrag att söka. Utan bidrag kan det vara svårt att få det lönsamt, men att kunna koka ägg på el man själv producerar är uppenbarligen något många värdesätter, avslutar Martijn Jansen.