Hovrätten för Västra Sverige har nyligen avgjort ett mål angående skadeståndskrav mot en besiktningsman. Hovrätten prövade om besiktningsmannen varit vårdslös genom att inte uppmärksamma en golvlutning i vardagsrummet och påtala lutningen för köparna av fastigheten.

Avgörandet handlar om två privatpersoner som i samband med köpet av en villafastighet anlitade en besiktningsfirma som utförde en besiktning av fastigheten. Efter köpet upptäckte köparna att golvet i vardagsrummet lutade och misstänkte en sättning i grunden till en tillbyggd del av huset. Köparnas skadeutredningar visade att vardagsrummets golv lutade 60-70 mm och att detta berodde på att tillbyggnaden hade en felaktig grundläggning som ledde till att tillbyggnaden hade satt sig och golvet lutade.

Köparna väckte talan i tingsrätten mot besiktningsfirman och påstod att besiktningsmannen varit vårdslös och brustit i sitt ansvar genom att inte uppmärksamma golvlutningen och påtala lutningen för köparna. Besiktningsfirman hävdade att besiktningsmannen inte varit vårdslös vid utförande av uppdraget, utan att besiktningsmannen utfört uppdraget i enlighet med avtalet, som omfattade en okulär besiktning utan hjälpmedel.

Tingsrätten konstaterade att avtalet som föreskrev att besiktningsmannen ska undersöka synliga ytor i tillgängliga utrymmen inte gav stöd för att uppdraget uteslöt att hjälpmedel användes för undersökningen. Tre besiktningsmän berättade att det är vanligt inom branschen att en boll eller kula används för att mäta lutningar även vid en okulär besiktning. Tingsrätten ansåg därför att en okulär besiktning inte utesluter att hjälpmedel används för att utföra undersökningen. Att en besiktningsman som utför en besiktning skulle vara förhindrad att använda hjälpmedel för att underlätta undersökningen ansåg tingsrätten vara en orimlig tolkning. De tre besiktningsmännen var även överens om att besiktningsmannen borde ha upptäckt att golvet lutade och att byggnaden hade olika grundläggningar. Besiktningsmannen hade även kännedom om att undergrunden var av lera och kunskap om att detta utgjorde risk för sättningar i byggnaden. Besiktningsmannen borde därför ha kontrollerat om det fanns några indikationer på att risken för sättningsskador hade förverkligats samt att besiktningsmannen hade kunnat upptäcka lutningen med hjälp av ett vattenpass. Besiktningsmannen ansågs därför inte ha visat tillräcklig omsorg i uppdraget och var skadeståndsskyldig mot köparen. Målet överklagades till hovrätten som också kom fram till att besiktningsmannen varit vårdslös och därför var skadeståndsskyldig.

Domstolen har i avgörandet uttalat att okulär besiktning inte utesluter användning av hjälpmedel vid en besiktning. Domstolens bedömning av begreppet okulär besiktning är rimlig. Däremot går det inte av avgörandet utläsa vad som i enskilt fall kan krävas vid en okulär besiktning.

Gustav Tornefors
holmgrenhansson ADVOKATBYRÅ AB
gustav@holmgrenhansson.se