Därför ska du inte vänta

Profilbild

När Bengt Stridh började blogga om solceller 2010 var det ett ganska okänt begrepp för gemene man. Han hade då forskat och föreläst om solcellssystem sedan 2002 och dessutom installerat solceller på sitt eget hus.

Bengt Stridh, forskare och föreläsare inom solenergi.

– Det fanns då bara ett fåtal anläggningar och praktiskt taget ingen information att hitta för dem som var intresserade. Så mitt syfte var helt enkelt att informera privatpersoner om solceller och så har det fortsatt, säger Bengt Stridh. När han satte upp sin anläggning fanns det ett fåtal företag i Sverige att vända sig till. Idag finns det företag som säljer nyckelfärdiga anläggningar i praktiskt taget varje kommun. Man kan nu till och med köpa direkt på nätet. Ändå är det nog bara en ringa begynnelse. Potentialen är enorm. Många talar om en möjlig massmarknad.

– Jag tror att vi så småningom kommer att ha solceller på nästan alla hus. Självklart först och främst på nya hus. Men också när man renoverar och lägger på nytt tak, menar Bengt Stridh.

Problemet var länge att det var för dyrt men i takt med att solpanelerna blivit allt billigare har intresset skjutit i höjden. Tyskland gick i bräschen, Kina producerade i stor skala och snart fanns en marknad. Många länder och företag hakade på soltrenden. Men Sverige låg länge efter. Vi var tröga med att komma igång. Solenergi i kyliga Norden, kan det verkligen bli lönsamt, undrar säkert många fortfarande.

– Det kan absolut vara lönsamt. Med statliga stödsystem från 2009 har vi tagit stora kliv framåt. Idag ligger vi riktigt bra till, säger Bengt Stridh.

Parallellt med sjunkande priser har verkningsgraden ökat markant. Solcellstekniken med kisel som bas är etablerad sedan 1950-talet och är fortfarande helt dominerande. Från 2005 har verkningsgraden för solcellspaneler successivt utvecklats från cirka 12 procent till dagens 17-19 procent som standard.

– Det är en otrolig ökning och det torde inte stanna där, men något stort tekniksprång tror jag inte vi kan räkna med inom överskådlig tid. Kisel är billigare än andra alternativ så jag tror att det kommer att fortsätta dominera åtminstone de närmaste tio åren.

Vad tror du om den fortsatta prisutvecklingen? Ska man som villaägare kanske vänta om priserna fortsätter rasa?
– Priserna har sedan 2–3 år tillbaka stabiliserats. Så någon kraftig prisnedgång tror jag inte vi kan räkna med. Dessutom måste man vara medveten om att stödsystemen inte blir kvar för evigt. Det är ju en anledning att inte vänta.

Försvinner lönsamheten när de statliga stöden upphör?
– Det beror bland annat på elpriset som just nu är relativt högt. Dessutom på vilken egenanvändning man har. Om skattereduktionen försvinner är det en fördel om man själv använder en stor del av den el man producerar, men trenden med större anläggningar på småhus gör att egenanvändningen blir låg.

Så vad kostar en anläggning?
– Det vanliga i dag på småhus är en anläggning på mellan 5 och 10 kilowatt. Enligt statistik från 2018 var medelpriset 18 500 kronor per kilowatt, inklusive installation och moms. Hur stor anläggning som är lämplig att installera beror på elförbrukningen och den varierar ju mycket. En större anläggning är inte med automatik mer lönsam, betonar Bengt Stridh. Det vill säga, om man producerar mer än man gör av med och säljer elen vidare, kan det i dagens faktiskt läge vara olönsamt.

– Jag tror att många kan bli överraskade när de ser att de själva under sommaren kanske bara använder 30 procent och måste sälja 70. Om man blir nettoproducent kan man få betala för ett inmatningsabonnemang och då riskerar lönsamheten att försvinna. Men det finns ett lagförslag att ta bort kravet på nettokonsument för att slippa avgiften för inmatningsabonnemanget.

Så varför ska man då investera i solceller?
– Huvudsyftet bör vara att ersätta köpt el med billigare egenproducerad och därigenom minska sin elräkning. Inte att sälja vidare för att bli elproducent. Jag satsade eftersom jag var intresserad. Det finns alla möjliga skäl, oavsett vilket gör man en ju bra insats för miljö och klimat.


Tips!

För mer information, gå in på: bengtsvillablogg.info – En av solcells-Sveriges viktigaste informationskällor.

Foto: MDH, Bengt Stridh

RELATERADE ARTIKLAR