Efter rekordhöga elpriser är uppvärmningen av våra bostäder en het fråga bland oss villaägare. Behöver den befintliga anläggningen möjligen kompletteras och uppdateras? Eller borde vi helt enkelt konvertera till ett helt nytt system? I så fall finns nu ett statligt bidrag att söka.

Johan Smeds, byggnadsteknisk expert på SBR, Svenska byggnadsingenjörernas riksförbund. Foto: SBR.

Någon form av vattenburet system är den vanligaste uppvärmningen bland landets cirka 1,9 miljoner privatägda småhus, och därmed för halva Sveriges befolkning. Värmepumpar, luft-vatten och bergvärme, dominerar.
– Luft-vatten är vanligast i södra Sverige medan bergvärme dominerar längre norrut. Även pellets och ved förekommer men i mindre omfattning. Olja som förr var en mycket vanlig värmekälla har nästan helt försvunnit, säger Johan Smeds, byggnadsteknisk expert på SBR, Svenska byggnadsingenjörernas riksförbund.

Direktverkande el, det vill säga ett system utan vattenradiatorer, är fortfarande relativt vanligt. Det handlar då främst om villor byggda under slutet av 70- och början på 80-talet då direktverkande el var närmast standard vid nybyggnation. Mycket tack vare ett stort tillskott av billig el från kärnkraften. I takt med stigande elpris har mer energieffektiva värmekällor tagit över. Vid nybyggnation främst någon form av värmepump.
– Många villaägare med direktverkande el har kompletterat med luftvärmepump. Det innebär att luften utnyttjas för att distribuera värmen i huset och att elförbrukningen därmed minskar betydligt, förklarar Johan Smeds.
Men fortfarande finns det cirka 250 000 villor som bara värms med direktverkande el, det vill säga utan vattenburet system, värmepump eller trivseleldning.  De är dyra att driva och det blir inte billigare, även om det är bekvämt. Det är med andra ord den kundkategori som är och varit mest sårbar vid höga elpriser.

De har nu möjlighet att via Boverket söka statligt bidrag för att energieffektivisera sina bostäder. Så vad är då alternativen för att få bidrag? Enligt direktiven handlar det i första hand om konvertering till styrbara värmepumpar eller anslutning till fjärrvärmenätet, alternativt att förbättra husets klimatskal, golv, tak, ytterväggar, fönster och dörrar.

Är det verkligen lönsamt att byta från direktverkande el till ett vattenburet system som ju förutsätter ett nytt rörsystem i hela huset?

– Ja, det kan absolut vara lönsamt, i synnerhet med dagens elpris. Ett bra alternativ är att installera till en luft-vattenvärmepump kompletterad med el-patron, säger Johan Smeds. Här tas utomhusluften tillvara och sprids i huset i element och golvvärme. Riktigt kalla dagar, när systemet inte räcker till, går el-patronen på.
Bergvärme kan också vara ett alternativ, menar Johan Smeds. Det är visserligen en större investering, på grund av kostsam borrning av en energibrunn, men kan ändå löna sig på sikt, åtminstone i ett större hus. Dessutom tack vare den värdestegring det innebär vid försäljning.
– Fjärrvärme är ett alternativ i urbana miljöer. Kolla gärna om det finns möjlighet att ansluta fastigheten till det lokala fjärrvärmenätet. Det är en bekväm uppvärmningsform som i dagsläget värmer cirka 15 procent av Sveriges villor.

Oavsett vad man väljer är det viktigt att ta in flera jämförbara offerter, betonar Johan Smeds.
– Vi har nu en väldigt svängig marknad, från stark högkonjunktur till nästan stiltje på marknaden, så det kan variera väldigt mycket i pris.

Att byta från direktverkande el till ett vattenburet system, det låter som stort och bökigt ingrepp i huset?

– Visst, här finns några olika utmaningar men som givetvis går att lösa. Först och främst krävs en ordentlig arbetsinsats att dra de nya ledningarna. Dessutom behövs ett frostfritt, uppvärmt utrymme för den nya värmekällan, typ ett våtrum, tvättstuga eller källare.
Men det är även estetiskt viktigt. Här finns en mängd olika lösningar, till exempel dragning av rör i bjälklaget, även möjligheten att gömma dem i husets golvsocklar. Det går att göra både snyggt och säkert, förklarar Johan Smeds.
Oavsett vilka energiåtgärder man planerar att göra kan det vara på sin plats att ta hjälp av expertis på området.
– Det är så oerhört många parametrar som avgör vilken värmelösning som är lämpligast i varje enskilt fall. Hur ser huset ut, var i landet ligger det, hur värms det idag, när är det byggt, är det stort eller litet, hur är de privatekonomiska förutsättningarna och så vidare?

Ett bra tips är att kontakta en teknisk specialist på SBR för en genomgång av huset med en bedömning om vilka åtgärder som är lämpligast, både byggnadstekniskt och energimässigt.

Bidrag för energikonvertering

Du som äger ett småhus som värms upp med el eller gas kan nu och under de kommande tre åren söka bidrag för energieffektivisering. Du kan ansöka om bidrag för materialkostnader för vissa åtgärder på värmesystemet, dock inte för arbetskostnader. Bidraget är högst 50 procent av materialkostnaderna, dock högst 30 000 kronor. Åtgärderna du söker bidrag för måste ha kostat minst 20 000 kronor.

Mer info på boverket.se

Toppillustration: Suzanna Vilkovska/PRAB