Många minns säkert när Hav- och Vattenmyndigheten för två år sedan presenterade sitt förslag för att åtgärdstakten av undermåliga enskilda avlopp skulle öka. Det uppmärksammades i media över hela landet, men sedan dess har det varit tyst, både från miljödepartementet och från HaV. Nu på konferensen Vatten Avlopp Kretslopp som VA-guiden arrangerade i Borås i mars har det framkommit att förslaget kommer att göras om.

Förslaget som HaV släppte år 2013 innebär i korthet tydligare reglering, en recipientskatt med skattebefrielse efter genomförda åtgärder, och informativa styrmedel, exempelvis genom avloppsdeklaration och utvecklad tillsyn.

Nu kommer förslaget att göras om, vad beror det på?

– Vad jag förstår så beror det på att remissvaren som kommit in har väckt frågor som gjort att vissa saker måste arbetas om. Miljö- och energidepartementet kan inte säga vad som kommer att förändras, men det gäller både förordningen och styrmedlen, säger Astrid Grinell, redaktör på VA-guiden.

– Jag tror att det kommer ta två till tre år från den här våren och framåt. Vi hade hoppats att det här redan skulle vara beslutat i höstas, så det har verkligen skjutits framåt.

Vad anser branschen om att förslagen dröjer?

– De tycker att det är tråkigt. Vi har haft möten med branschen och alla tycker att det behöver hända någonting. Det känns tråkigt att förslaget behöver göras om så myc-ket med tanke på att det tar tid. HaV replikerar och säger att de fick så kort tid på sig att ta fram förslagen och att det hade behövts mer tid. Det kanske hade gått snabbare om de hade fått mer tid från början.

Angående det som ska göras i väntan på en ny förordning nämndes elva utvecklingsprojekt som finansierades 2014 och ett antal nya startar 2015.

Kan du utveckla vad det var för typ av projekt förra året?

– Det är projekt som är kopplade till kommunernas tillsyn och även praktiska verktyg för kommunerna för prövning och tillsyn av avlopp. Även kring avloppsteknikerna finns projekt där man vill ta reda på hur bra avloppsvattnet renas i olika tekniker som säljs på marknaden.

Vad kom de fram till gällande teknikerna?

– I 15 kommuner har cirka 120 minireningsverk kontrollerats och provtagits. Projektet vill se att tillsynen av minireningsverk blir mer likriktad. Sedan har de tittat på servicerapporterna som skrivs, där man vill se en grundnivå när det gäller utförd service och vad som redovisas i servicerapporten. I dagsläget finns stora skillnader mellan fabrikat som gör det svårt att utläsa hur och om avloppsanläggningen fungerar. En dialog finns mellan miljömyndigheterna och branschen.

– Man har även tittat på om man kan använda bergkross i infiltrationsanläggningar och markbäddar. Det naturgrus som nu används från åsarna används också för naturlig framställning av dricksvatten till många kommunala dricksvatten anläggningar. Därför behöver man sluta ta ut naturgrus och istället bevara åsarna för att få fram dricksvatten och i framtiden använda bergkross. Man vill undersöka från JTI om det fungerar och i så fall vilken storlek det ska vara på stenarna.

– De projekten som gjordes under 2014 kommer att påverka handläggningen på kommunerna om avloppsärenden och i sin tur då påverka fastighetsägarna. Det kan till exempel  handla om projekt leder till att handläggningstiden blir kortare. Det går idag olika fort i olika kommuner så projekten kan vara en fördel för de kommuner som har hög belastning.

– Vissa projekt är inte färdiga än,  men de kommer under våren att läggas upp på HaV:s hemsida. Det är många bra projekt som kommunerna kan stödja sig mot, avslutar Astrid Grinell.

JTI

JTI är Sveriges ledande institut för jordbruks- och miljöteknisk utveckling med en tydlig miljö och energiprofil.

Läs mer på avloppsguiden.se & havochvatten.se