Många är omedvetna om att de har ett undermåligt avlopp, men man kan själv kontrollera sin egen anläggning, om man vet vad man ska titta efter och tolka olika symptom. Börja därför med att se vad kommunen har för papper om avloppsanläggningen för att veta var de olika delarna är belägna. Här följer en klassisk inspektion av markförlagd rening.

– Längst bort från huset hittar du luftningsrören. Det är ändarna på spridningsrören som ligger i marken och är ca 10 centimeter i diameter. Ser du en vattenspegel i botten? Då fungerar inte markens infiltrationsförmåga, säger Astrid Grinell, redaktör på Avloppsguiden.

– Lite närmare huset, i fördelningsbrunnen är det däremot ingen fara om det finns vatten, det ska däremot inte finnas något slam, det är ett tecken på slamflykt från slambrunnen som du hittar närmast huset.

– Slambrunnen kan också kallas för tre- eller tvåkammarbrunn. Den kan se lite olika ut på insidan, beroende på fabrikat. Alltifrån flera runda ringar, eller innerväggar som bildar  kammare, eller inga kammare alls som är fallet med vissa nyare tekniker. Är det en gammal brunn utan väggar innebär det däremot att det är en enkammarbrunn. Då avskiljs slammet inte alls och det kan vara dags för en ny avloppsanläggning att komma på plats. Slambrunnens funktion  är att kvarhålla slam från toapapper och avföring, det brukar se ut som en grå massa eller kaka. Brunnen ska ha ett inlopp från huset och ett utlopp. Det som ska rinna ut är avloppsvatten medan slammet stannar kvar. Att slammet flyr härifrån kan bero på att utloppsröret från slamavskiljaren är trasigt. Här ska det finnas ett T-rör. Röret kallas så för att det ser ut som bokstaven T, även om det är ett liggande T. Slamflykten kan också bero på att man inte slamtömmer tillräckligt ofta. Hamnar slam- eller vattennivån ovanför kammarväggarna blir det ”översvämning” med resultatet att slam ”flyr” förbi avskiljningen och rinner direkt bort till fördelningbrunnen och spridarrören. Slammet riskerar att täppa till de hål som ska hjälpa vattnet att infiltreras ut i marken.

– Titta ner i de olika rören som finns på fastigheten. Det luktar inte så mycket som man skulle kunna tro och det är inte farligt, tänk bara på att använda arbetshandskar och vrid tunga lock åt sidan istället för att lyfta dem rakt upp.

– Har man ett minireningsverk så är det ofta en del som är en slamavskiljare och en del som är själva minireningsverket. Ibland är det separata delar och ibland inte. Kontroll- och skötselinstruktioner ska man ha fått av tillverkaren vid köp. Här är det många delar som ska fungera ihop, så är du inte säker på vad du gör – anlita hjälp.

Hur ofta bör man kolla detta?

– Jag tycker man kan göra det de gångerna som slambilen kommer och tömmer. Prata gärna med dem, de kan ofta ganska mycket och brukar vara väldigt trevliga, avslutar Astrid Grinell, redaktör på Avloppsguiden.

Läs mer : Avloppsguiden