Ett uppskjutet fotbolls-EM i sommar på grund av pandemin är inget som får förbundskapten Janne Andersson ur spel. Med sin långa erfarenhet som tränare är han van vid att hantera tuffa situationer. Nu ligger allt fokus på framtiden och att komma igen till sommaren 2021.

När Janne Andersson under vårvintern som vanligt var på resande fot för att kolla matcher ute i Europa och världen kunde han inte ana att det bara någon månad senare skulle bli tvärstopp för all fotboll – och att EM skulle skjutas på framtiden.

— Den tredje mars var det lottning för Nations League. Ett par veckor senare var det tvärstopp. Det kändes logiskt utifrån pandemins utveckling men är förstås tråkigt på många plan. Nu ligger alla spelares klubblandslag nere. En tomhet uppstår i deras vardag när det inte längre finns fasta matcher att sträva emot. Men alla fattar såklart att det har varit nödvändigt, säger Janne, som verkligen förstår frustrationen, känslan av tomhet och alla frågor; hur kommer det att bli framöver? När beslutet om att skjuta fotbolls-EM till 2021 togs var det bara att acceptera och blicka framåt. Mycket hänger fortfarande i luften. Vilka spelare som kan bli aktuella. Och om man ska spela i Dublin som var planerat nu i sommar.

— Vi vet inte, men förhoppningsvis kan vi kopiera det mesta som var planerat denna sommar till sommaren 2021. Vi utgår i alla fall från att det blir av och att vi ska komma igång med ligorna redan nu i juni och att hösten blir mer normal. Det gäller att inte tappa sugen och motivationen utan att hitta energi och styrka och blicka framåt. I ett större perspektiv är fotboll trots allt bara fotboll. Det är ju mycket värre för alla som insjuknat och deras anhöriga, säger Janne, men tillägger att visst är det extraordinärt att fotbollsmatcher ställs in. Det har nästan aldrig hänt. Han drar sig till minnes vår tids kanske största trauma i Sverige, mordet på Olof Palme 1986. Men inte ens då ställdes matcher – eller för den delen tips-
extra – in.

— Fotboll är något att samlas kring, det skapar gemenskap. Det som är positivt i dessa tider är alla som uttryckt saknad, vilket visar hur mycket fotbollen betyder för många människor. Men visst finns det också en oro, framför allt för de mindre klubbarna och barn- och ungdomsidrotten… de ekonomiska efterverkningarna kan bli stora. Som en solidarisk handling har han själv sänkt sin lön med 20 procent under april och maj; han menar att det känns rimligt när han de facto har haft mindre att göra än vanligt. Janne har förvisso haft en del kontakt med spelare under våren, men hans jobb handlar främst om förberedelser och strategiskt arbete tillsammans med ett litet, men sammansvetsat team i landslagsledningen. Att vara landslagskapten ser han som det finaste jobb man kan ha, ett hedersuppdrag som han är väldigt stolt över.

— Jag har varit fotbollstränare i 38 år för allt ifrån flicklag till allsvenskan, så jag har gjort detta länge. För mig är rollen som förbundskapten höjdpunkten i min karriär, det ska jag inte sticka under stol med. Jag gillar att leda, men ser mig som en prestigelös ledare. Jag ställer krav på mina medarbetare, att alla gör sitt allra bästa, och jag omger mig med personer med stor integritet och som ger energi. Vi är ett väldigt bra team, säger Janne och tillägger med ett leende att han känner sig trygg i sig själv och sin roll. Men uttala sig om hur han är som chef får andra göra, anser han. Med så många år inom fotbollen bär han förstås på en rad starka fotbollsminnen. Men några sticker ut mer än andra. Som 2017 när Sverige slog ut Italien i play-off.

Janne Andersson, förbundskapten för det svenska laget firar efter EM-kvalmatchen i höstas mellan Sverige och Färöarna.

— Den upplevelsen går knappt att beskriva med ord. Att slå ut Italien i play-off innebar att vi säkrade VM. Det var stort! Arbete och fritid flyter ihop så som det ofta blir när man har ett jobb som är mer en livsstil än ett yrke.

— Jag lever med jobbet i stort sett hela tiden och en del av min tid ägnas åt att fundera. Jag är en kommunikativ person, men har också stort behov av ensamtid och den tiden får jag under långa promenader med hunden eller cykelturer. Tankarna får utrymme och det är då saker jag gått och funderat på kan falla på plats. Jag behöver den där ensamtiden för att fungera i grupp och vara en bra ledare, konstaterar Janne. Han har inga större hobbies utanför jobbet. Under lediga stunder och dagar brukar han därför bara ta det lugnt. Han umgås med familjen, promenerar och kör kanske ett träningspass på gymmet. Han berättar att han försöker hålla igång fysiskt, även om det är svårt att hitta en regelbundenhet i träningen med så många resdagar. Hemmet utgör en trygg punkt i hans vanligtvis hektiska tillvaro. Han och hustrun Ulrika bor i ett radhus i Lidingö. Döttrarna är sedan länge utflugna och har ganska nyligen själva blivit föräldrar till varsin liten dotter – vilket gör Janne till morfar. En mycket stolt sådan.

— Jag ser fram emot att få se barnbarnen växa upp. Jag är väl kanske ingen lekfull morfar, men jag tänker att jag kan bli en viktig person för dem när de blir äldre. Jag vet att de kommer att käka upp mig totalt! Även om hemmalivet betyder mycket för Janne är han inte särskilt heminredningsintresserad. Den biten står hustrun för. Men det finns en hushållssyssla han gärna tar sig an.

— Jag gillar att stryka. Det är något med strykningen som är avkopplande. Jag kan låta tankarna flöda fritt och när jag är klar är allt rent, slätt och fint!

Fakta:

Namn: Janne Andersson
Ålder: 57 år
Bor: I Lidingö
Familj: Hustrun Ulrika, två döttrar och två barnbarn
Gör: Förbundskapten

Foto: Bildbyrån/Joel Marklund