Kan det vara så att den ständiga jakten på lycka får oss att må sämre? I sin nya bok ”Depphjärnan; varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?” djupdyker psykiatern Anders Hansen i våra hjärnors oförmåga till konstant välbefinnande.

Aldrig har vi svenskar haft det så gott ställt som i dag. Med stigande välstånd borde vi rimligen också känna oss lyckligare. Men paradoxalt nog mår vi, om inte sämre än förr, så definitivt inte bättre. Fler söker vård för ångest och depressioner och fler tonåringar mår dåligt.
—Vi är biologiska varelser och våra hjärnor har sett likadana ut i 10 000 år, vilket innebär att vi fortfarande ser världen som farligare än den faktiskt är. Ur den vaksamheten och rädslan kommer ångesten, för den skyddar oss mot faror och ökar därmed chansen till överlevnad. Det är inte konstigt att ha ångest. Det konstiga är snarare att inte ha ångest, säger Anders Hansen med ett leende.
Vissa personer är mer benägna till ångest än andra och det finns också en stark ärftlighetsfaktor. Men att tro att ångest är en svaghet eller ”sjukt” är fel. Tvärtom är det sunt, menar Anders Hansen.
—En stark hjärna går inte igenom stress och påfrestningar utan att reagera. Det är helt normalt, lika normalt som att känna hunger. Det betyder inte att man ska bagatellisera ångest men förstår man den bättre brukar den förminskas, känslan av kontroll ökar när man förstår varför hjärnan skapar ångest.
En av drivkrafterna bakom den nya boken är att få människor att på ett djupare plan reflektera över sitt mående och ta bort stigmat kring ångest.
—Kan vi må toppen hela tiden? Nej, våra hjärnor är inte gjorda för det. Ändå strävar vi efter ett lyckoideal som gärna återspeglas i sociala medier. Om vi ständigt översköljs av bilder på vackra hem, spännande resor och till synes lyckliga människor ligger det i vår natur att vilja jämföra oss med dem. Det kan få oss att må dåligt eftersom vi inte lyckas uppnå samma perfektion, konstaterar Anders Hansen, som pekar på att fler söker hjälp för lättare ångest i dag – och många av dem får antidepressiva läkemedel.
—Ångest ska inte bagatelliseras, antidepressiva gör gott för många och räddar människor från självmord, men i dag äter var åttonde vuxen SSRI-preparat och det tror jag är mycket. När jag möter patienter med lättare ångest brukar jag förklara hur hjärnan fungerar och att det är normalt med ångest, eftersom den finns där för att skydda oss från faror. Att ha svaga nerver är i själva verket något positivt, det är värdefullt att känna till. Då kan man se på sig själv utifrån och lägga ifrån sig känslan av skam. Det är inte fel på dig, det är din hjärna som funkar som den ska, säger Anders Hansen.
Några bevisat viktiga faktorer för ökat välbefinnande är att röra på sig varje dag. Det måste inte handla om traditionell träning, utan om att exempelvis promenera till jobbet, ta trapporna eller påta i trädgården. En annan viktig hälsofaktor är att träffa andra människor och ha meningsfulla relationer.
—Forskning visar att ensamhet är lika farligt som att röka femton cigaretter om dagen.
Anders Hansen menar att det nutida digitaliserade livet har både för- och nackdelar. Nackdelarna finns i all tid vi lägger ner i våra skärmar i stället för att mötas på riktigt. Vi jämför oss ständigt med andra och översköljs av information och bilder. Det stressar hjärnan – och gör oss varken lyckligare eller mindre ensamma.
Han berättar att han själv periodvis har stressat för mycket. Som den kunskapstörstande person han är har han sedan barnsben drivits av nyfikenhet och en vilja att förstå sig själv och omvärlden. Det ledde till att han utbildade sig till både civilekonom och psykiater. Som psykiater har han skrivit en mängd böcker, han föreläser och har lett tv-program om hjärnan, förutom att han arbetar halvtid som överläkare i psykiatri på Sophiahemmet. Det låter minst sagt hektiskt.
—Jag brinner ju för mitt jobb och för att få människor att lära sig mer om hur hjärnan fungerar! Men jag har lärt mig att sålla bort energitjuvar, jag tackar nej till mycket. Jag är mån om min tid och ser till att hinna motionera regelbundet, umgås med vänner och läsa böcker. Jag har bra skärm- och mobildisciplin, vilket innebär timmar utan mobiltelefon eller dator. Jätteskönt, säger Anders Hansen och berättar att han själv är en av dem med tendens till ångest och har den hårda vägen förstått att det inte går att pressa sig själv hur långt som helst.
Hans poäng är att människor inte är maskiner. Målet kan inte vara att ständigt vara på toppen av vår potential, utan att må bra.
—Jag förstår inte att detta inte diskuteras mer ur hjärnans perspektiv. Hjärnan är inget passivt mellansteg, det är i den våra liv utspelas. Jag tror och hoppas att de viktigaste frågorna i framtiden kommer att handla om klimatet och välbefinnande och för båda dessa frågor måste vi inse att vi är biologiska varelser.

Fakta:

Namn: Anders Hansen
Ålder: 47
Bor: I Stockholm
Gör: Överläkare i psykiatri, författare och föreläsare. Aktuell med ”Depphjärnan; varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?” (Albert Bonniers förlag)

KONTAKTA OSS?

Skicka ett mail till info@villatidningen.se eller ring oss direkt på 018-10 37 40.
Boka annons? Klicka in dig här.