För många husägare utgör braskaminen hemmets hjärta, åtminstone under vinterhalvåret. Faktum är att svenskarna förbrukar mest ved i världen i förhållande till folkmängden; drygt 300 kilo per person och år.
Det är kanske inte så många i dag som enbart värmer sin villa med hjälp av ved – men braskaminen utgör ett bra komplement till annan uppvärmning och skapar framför allt trivsel i hem-met. Och om strömmen går kan man fortfarande värma sitt hus. Har man en gammal braskamin kan det dock vara läge att byta ut den. Av estetiska skäl, men också av miljömässiga skäl.
Gamla kaminer eldar mindre effektivt än moderna, som ofta har en så kallad cleanburning-förbränning, vilket innebär att de har dubbla tilluftssystem – den så viktiga syretillförseln är med andra ord garanterad, vilket gör dem mycket effektiva. Moderna kaminer är minst 40 procent effektivare och 90 procent renare än en gammal kamin. Men man bör inte elda för intensivt. Effektiviteten på eldstaden kan gå ner om man eldar hårdare än vad den är avsedd för – för att rökgaserna inte hinner förbrännas.
Enligt Björn Valentin, före detta ordförande i Svenska Brasvärmeföreningen, är det i de flesta fall aktuellt att byta ut även skorstenen i samband med att man byter ut sin gamla eldstad.
– Gör man ett byte, ska man byta ut allt, inte bara braskaminen. Många tror att det blir dyrt, men en ny skorsten kostar bara cirka 12 000 kronor, säger han och tillägger att det alltid är en god investering att byta ut och förnya.
Dels för att man sparar energi, men också för att den nya kaminen höjer värdet på huset.
– Därtill sparar man mellan 30 och 50 procent av uppvärmningskostnaderna om man använder sin kamin frekvent. Det går ganska fort att tjäna in de pengar man har investerat, konstaterar Björn Valentin.
Han tipsar om att alltid välja välkända, gärna nordiska, varumärken. En kamin är en stor investering och kvalitet lönar sig i längden. Det är klokt att anlita ett proffs för monteringen om man är det minsta osäker. Man har rätt till ROT-avdrag vid montering av braskamin och skorsten. Man måste alltid göra en bygganmälan hos kommunen om installation av eldstad. När den är på plats måste en sotare besiktiga eldstaden och skorstenen. De moderna kaminerna har ofta stora glaspartier, så att man verkligen kan njuta av flammorna.
Färgmässigt har det länge handlat om svart och grått. Men nu kommer de vita eldstäderna.
”Vitlackerade och vitemaljerade kaminer efterfrågas allt mer”
– Vitlackade och vitemaljerade kaminer efter-frågas allt mer av våra kunder, säger Nils-Olof Westberg på Bastuspecialisten. Han tipsar om att köpa en eldstad med liten eldningskapacitet om man främst eldar för mysfaktorn. Det blir snyggt, men sotar inte så mycket.
Vilken sorts kamin ska man välja?
– De flesta kaminer består av svetsat stål eller gjutjärn. Gjutjärnskaminer är ofta ganska små, eftersom de är väldigt tunga.
– Det finns även kakelugnar och täljstensugnar. De ger generellt en mindre intensiv värme, som räcker längre. Kakelugnen består av keramiska material. Kakelugnens fördel – förutom att den är vacker – är att den lagrar värme i upp till ett dygn.
– Täljstensugnen lagrar också värme bra och ger en kakelugnseffekt. Nackdelen är att täljstensugnar är extremt tunga och kräver ett gjutet betongfundament under. Därför är det vanligare med en stålkamin med ett täljstenshölje. Då har man fortfarande en viss värmelagring (6-10 timmar), men slipper den allra intensivaste värmen. Den är inte heller lika tung utan kan stå direkt på golvet.
Det är viktigt att också tänka på säkerheten. Kaminen bör stå minst 10 centimeter från väggen. Man måste ha en stålplatta eller en glasskiva på golvet framför kaminen som skydd mot gnistor. Även skortensdragningen måste ske med respekt för avstånd till trä.
Foto i toppen: Contura