Den radioaktiva gasen radon är både osynlig och luktfri, men kan vara livsfarlig i för höga halter, speciellt om du är rökare eller bor med någon som röker. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar därför alla att göra en radonmätning. Annars är det omöjligt att veta om radonvärderna är för höga.

Av de som drabbas av lungcancer varje år beror 15 procent av fallen på radon i bostäder. De flesta av dessa  är rökare, men även familjemedlemmar och andra som utsätts för passiv rökning löper större risk att drabbas av lungcancer från radon. Risken för lungcancer ökar alltså markant när både radon- och rökgas kombineras, men enbart radongas orsakar lungcancer även för ickerökare. Det är den enda cancerformen som bevisligen har en direktkoppling till exponering av radongas. Ju längre tid man bor i ett hus med för höga halter av radon, desto större är risken att drabbas.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör alla göra en mätning, men det är särskilt viktigt om du bor i ett område där du vet att radonhalten i marken är hög. Är du osäker på hur radonsituationen ser ut där du bor kan du kontakta hälso- och miljöskyddskontoret i din kommun. Det är också extra viktigt om huset du bor i har markkontakt. Är grunden otät och marken under är luftgenomsläpplig kan inomhusluften snabbt få oroväckande höga halter. Upp till 80 000 Bq/m3 har uppmätts.  Är radonvärdet i inomhusluften över 200 Bq/m3 anses det vara en olägenhet för människors hälsa.

Marken är den största källan till radon i hus, men även vatten innehåller radon. Kommunalt vatten har generellt väldigt låga halter eftersom det renas innan det går ut till hushållen, men får du däremot vatten från en bergborrad brunn eller från en kall källa kan det innehålla högre halter. Bergborrade brunnar kan ge vatten med radonhalter över 1000 Bq/l vilket klassas som otjänligt, det ska alltså inte drickas. Av radonet som finns i vattnet avgår dessutom en stor mängd till inomhusluften. Upptäcks höga radonvärden i vattnet är det alltså ett tecken på att inomhusluften har förhöjda värden. En grov tumregel är om radonhaltern i vattnet är 1000 bequerel per liter ökar radonhalten i inomhusluften med ungefär 100 Bq/m3.

Radon kommer även in i huset via byggnadsmaterialet. I normala fall  är radonhalterna så pass låga att de inte utgör någon risk. Bor du däremot i ett äldre hus som byggdes mellan 1929 till slutet av 1970-talet finns risk att blåbetong användes, vilket kan orsaka höga radonhalter. I ett hus med dålig luftväxling kan radongashalterna vara uppåt 1000 Bq/m3 om blåbetong finns i  både ytter- och innerväggar samt bjälklaget.

Att  mäta radonhalten i hemmet är enkelt, men för att resultatet ska vara tillförlitlig ska mättiden göras under eldningssäsongen och vara minst två månader, gärna tre. Det beror på att radonhalten varierar stort under dygnet och med årstiderna, beroende på bland annat temperatur- och vindförhållanden, hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta du vädrar.  Därför är en så kallad korttidsmätning som görs mellan två och tio dygn inte lika tillförlitlig. En korttidsmätning kan däremot ge ett ungefärligt värde, om du behöver göra en snabb mätning, till exempel vid ett husköp.

Visar det sig att radonhalten överskrider gränsvärdet 200 Bq/m3 bör åtgärder vidtas. För detta kan man söka ”radonbidrag till egnahem” hos länsstyrelsen. Kom ihåg att bidraget måste sökas innan saneringen påbörjas. Du kan maximalt få 15 000 kronor, eller halva beloppet för åtgärderna mot radon. En bonus är att du kan kombinera bidraget med rotavdrag.

När bör man mäta?

• Vid husköp.
• Vid ny-, om- och tillbyggnad av småhus.
• Om du vet eller misstänker att huset ligger i ett område med höga halter av markradon eller är byggt med blåbetong.
• Vid förändring av ventilation eller uppvärmningssystem.
• Om du inte har mätt radonhalten på tio år.

Så mäter du:

1. Ta kontakt med din kommuns miljö- och hälsoskyddskontor för att beställa dina dosor. Vissa kommuner hjälper till att beställa mätningen, men du kan också kontakta ett mätlaboratorium direkt.
2. Det är viktigt att du följer anvisningarna för hur du ska mäta. För enplanshus sker mätningen normalt i två rum. Vanligtvis används två dosor.
3. Mätperiodens längd ska vara minst två, helst tre månader.
4. Skicka tillbaka dosorna till laboratoriet tillsammans med det medföljande protokollet som du har fyllt i.
5. Resultatet kommer med posten inom ett par veckor.