Ett av de mest effektiva sätten att minska energiförlusterna av ett hus är att tilläggsisolera vinden. Men det måste göras på rätt sätt, annars kommer fuktproblem som ett brev på posten.

Förr i tiden byggdes husen utan ångspärr mot vindsutrymmet. Det behövdes inte helt enkelt. Kombinationen av att så pass  lite fukt trängde upp från bostaden,  dålig isolering på vinden och en skorsten som ständigt var varm gjorde att vinden inte skadades.

Idag är situationen annorlunda. Har uppvärmningssystemet  uppgraderats till exempelvis bergvärme så värms inte längre skorstenen upp av rökgaserna, det gör att vinden i sin tur kallnar och fukthalten stiger. Dessutom genererar vi mer fukt idag än för bara tjugo till trettio år sedan. Vi duschar oftare, tvättar och torktumlar kläderna oftare och vistas inomhus mer än tidigare. Ventileras inte denna fuktiga luften bort eller avfuktas så stiger den upp till vinden. 

Fukt kan även komma utifrån och orsaka skada, vilket kan hända vid klar väderlek, exempelvis en stjärnklar natt. Är den inventilerade luften varmare än de ytor på vinden som luften kommer i kontakt med gör kallutstrålning att yttertaket kyls ner. Luften på vinden riskerar då att kondensera mot yttertakets insida. När taket sedan värms upp under dagen blir vinden varm och temperaturökningen gynnar tillväxt av mögelsvamp. Ökas ventilationen i det läget så kan situationen snabbt förvärras.

Sist men inte minst så har kanske vinden tilläggsisolerats, vilket är en väldigt bra åtgärd, så länge den utförs rätt. Fel utförd tilläggsisolering däremot är den vanligaste orsaken till fukt på vinden.

Processen förvärras ofta av att de tilläggsisolerade husen är äldre och saknas ångspärr i taket samt att den enda ventilationen som finns är självdrag. Vad som händer då är att den varma, fuktiga inomhusluften stiger upp genom huset och ”fastnar” i den kalla vindsluften där den kyls ner och fäller ut fukten i träkonstruktionen. Det är därför en god idé att vid byte av innertak sätta en fuktspärr mellan innertak och bjälklag. Tyvärr är det något som många missar, med onödiga kostnader som följd.

Ta en vända på vinden under årets kalla månader. Finns svarta mögelfläckar på träet? Hänger det vattendroppar någonstans? Upptäcks tecken på skada så är det dags för åtgärd.  Det är dock viktigt att ta hänsyn till de konsekvenser som olika typer av åtgärder kan orsaka. Har du inte den kunskapen, ta hjälp av en sakkunnig så att det inte blir fel. En fuktsakkunnig har den kompetens som krävs för att kunna göra en korrekt bedömning. De gör en oberoende analys av situationen och föreslår åtgärder som avhjälper problemet.

Fuktskadat trä

• Blånad – Påverkar inte virkets hållfasthet, men det är en grogrund för annan svamp.
• Mikrobiell tillväxt – Kännetecknas av lukter som kan variera i styrka och karaktär beroende på typ av mögelsvamp. Kan skifta i färg som svart, vitt eller grönt beroende på typ av mögel. Möglet kan vara svårt att se, då det ibland är dolt i konstruktionen.
• Rötsvamp – Rötskadat trä kännetecknas av att trät kan smulas sönder. Vid kraftiga angrepp bildas ofta kubliknande mönster och trät får en brunaktig färg. Tecken på röta kan vara att yttertaket sjunkit in eller sviktar vid belastning eller att innertaket sjunkit in.

Fem källor till fukt på vinden

• Fuktig inomhusluft som läcker upp från boendeytan
• Fuktig uteluft som ventileras in på vinden
• Läckage genom yttertaket
• Byggfukt som är kvar i materialet
• Kallutstrålning som kyler taket vilket resulterar i kondens/rimfrost på undersida råspont