I Tornedalen finns bastubadarnas paradis

Profilbild
Skriven av
Margit och Svante Spolander älskar att bada bastu. Det gör de fem dagar i veckan. Men så bor också de i bastubadarnas rike och har 14 olika bastuar att välja på. Långt innan de blev ett par träffades de i bastun.

– I Tornedalen behövs inga kontaktannonser, där träffas man i bastun, säger Svante, 67.

Bastun ligger bara några meter från Torneälvens brusande virvlar, en knuttimrad stuga med låg dörr och små fönster. Vid en bänk intill väggen står en hink full med björkruskor färdiga att användas för att sprida väldoft när svetten lackar i takt med den stigande värmen. Svante har redan fått av sig kläderna trots att värmen i bastun inte är mer än 45 grader. Han slänger in några kraftiga vedträd i spisen och sätter sig sedan till rätta på den översta av tre väggfasta bänkar.

– Man  ska hitta sin egen temperatur när man badar bastu. Börja med en låg temperatur och öka på efterhand. Själv föredrar jag 65 grader och en luftfuktighet på 75 procent. Då är det skönt.

När Margit kliver in med två flaskor vatten i handen sprakar och knastrar det i spisen och varma ångor ringlar sig upp från stenhällen.

– Man måste dricka mycket vatten när man bastar, vanligt kranvatten går bra. Först efteråt när man tagit sig ett dopp i älven och kopplar av i gillestugan kan man ta sig en kall öl, säger Margit, 65.

Svante och Margit är födda och uppväxta i Kukkolaforsen, en dryg mil norr om Haparanda. En gammal bondebygd som är känd för sitt natursköna läge, för sikfisket, renarna och sina väldiga moar med hjortron. Men även för sina väldiga älgjakter. Här skjuts det över hundra älgar varje höst.

– Förrförra året var kungen och prins Carl Philip här och jagade, säger Svante.

Men oavsett vad man sysslar med i bygden så badar alla bastu. Tornedalen är bastubadarnas förlovade land.

– Det är ett sätt att umgås mellan byarna. En viktig träffpunkt där man träffas, planerar ihop och har trevligt tillsammans, säger Margit.

De första inbyggarna i Kukkolaforsen sägs ha planerat sina husbyggen utifrån var bastun skulle ligga. Och bastun skulle ha den finaste utsiktsplatsen och den vackraste kvällssolen.

– Bastun blev en del av livet. Man födde barn där, badade där hela livet och stod till sist lik i bastun.

Gemensamhetsbastu var vanligt och alla badade nakna. Nakenhet sågs som något naturligt och inget alls att skämmas för.

– Numera kan man väl se en och annan handuk eller baddräkt, säger Svante.

I Svante och Margits barndom fanns det emellertid en uppdelning. Barnen badade tillsammans med kvinnorna och männen för sig. Först när Svante kom i tonåren fick han lov att bada med karlarna.

– Det blev ett slags mandomsprov, ett test för att se vad man klarade av. Mikael Niemi skriver så pricksäkert om det här i sin bok ”Populärmusik från Vittola” att jag funderade på om det möjligen var mitt liv han beskrev.

Som nära grannar kom Margit och Svante därför att träffas i bastun redan som barn. Men de fick inte upp ögonen för varandra förrän i tonåren. Efter en dans hemma i byn blev de ett par och snart kom de att driva en campingplats i Kukkolaforsen. För att få snurr på den året om kom de att satsa på bygdens kännemärke; bastubad.  Något som med åren kommit att locka folk från hela världen. 1992 kom de också att bli kansli för Svenska bastuakademien och man jobbar nu på att skapa världens enda levande bastumuseum. I dag har akademien över tusen medlemmar från hela Sverige och här finns känt folk med, som sångerskan Arja Saionmaa och biskop Lennart Koskinen.

– Lennart tog med sig alla svenska biskopar hit en gång och bastade. Det var intressant att höra honom lägga ut texten kring den andliga sidan av bastubad.

För anledningen till att bada bastu i Kukkolaforsen är inte i första hand att värma sig under årets kalla vintermånader.

– Att bada bastu är till 80 procent ett yttre och inre reningsbad där målet är att kroppen och själen skall må gott. Faktum är att vi inte badar särskilt mycket under vintern. Bastar gör vi mest på somrarna, för att klara värmen och tvätta oss rena efter jobbet

Bastuakademien vill få svenskarna att basta på vettigt sätt.

– Man ska aldrig basta som det vore en tävling. Det är i första hand en njutning och varje badare måste hitta sin egen lustnivå, säger Margit.

Svante föredrar vedeldad bastu med hög luftfuktighet framför torrbastu.

– Torrbastu anser vi inte vara någon riktig bastu, det är egentligen bara ett varmt rum. Hög värme i en sådan innebär bara problem för folk med luftrörsbesvär eller hjärtproblem. Nej, man ska börja med låg temperatur och öka stegvis.

För den som vill prova många olika sorters bastu är en tur till Kukkolaforsen ett bra val. Här finns allt från finsk rökbastu till indiansk svetthydda. Men snart kommer här finnas 27 olika typer, så många bastuar man i stort sett känner till i branschen. Kungen och prins Carl Philip missade dock chansen att bada i Mumintrollets runda bastu. De verkade istället vara mer intresserade av Margits matlagning. Helt förståeligt då hennes kunskaper om tornedalsk mat finns samlade i tryck.

– Naturligtvis ska man inte äta mat eller dricka alkohol i bastun. Det kan man istället göra när man vilar mellan bastubaden eller umgås efteråt, säger Margit.

Hon och Svante brukar äta enklare matbitar efter bastun, fingerfoder som de säger. Sådant de kan stoppa i sig utan att använda kniv och gaffel. Plockmat kring lax, sik, älg och ren. Ofta får de besök av släkten söderöver.

– Men de kommer, inte i första hand för att träffa släkten, utan för att bada bastu, avslutar Svante.

Foto i toppen: Joakim Norlund

KONTAKTA OSS?

Skicka ett mail till info@villatidningen.se eller ring oss direkt på 018-10 37 40.
Boka annons? Klicka in dig här.