Fråga 1.

Hej, min granne har ett stort träd som står cirka en meter från tomtgränsen och vars grenar sträcker sig över min tomt. Detta innebär en stor olägenhet för mig då skräp faller ner och orsakar en hel del problem! Kvistar, blad, fjädrar och fågelbajs träffar taket på min bil och på vintern droppar det vatten på min uppfart så att det blir ishalt på marken. Grenarna sträcker sig ner mot uppfarten och min bil riskerar att repas när jag kör upp på uppfarten. Detta har medfört att jag nu är tvungen att parkera på gatan istället. Jag har bett min granne att ta bort grenarna som hänger över men ingenting händer. Kan jag själv såga av grenarna som sträcker sig över min tomt utan att meddela min granne eller kan jag tvinga honom att göra det? Vilka rättigheter har jag?

Svar.

Detta rör rättsförhållanden mellan grannar och faller därmed in under reglerna i Jordabalkens (JB) 3 kapitel. Huvudregeln i 1 § bestämmer riktlinjen för relationen mellan grannar och innebär kort att någon som vidtar en åtgärd måste se till att åtgärden inte orsakar besvär för andra. Man måste således ta hänsyn till omgivningen. I detta fall rör det sig om din grannes grenar som sträcker sig över din tomt vilket faller in under 2 § JB som lyder:

”Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.”

Ett exempel på vad som kan anses vara en olägenhet är om det föreligger en risk för att grenar eller liknande medför skada på den intilliggande fastigheten, eller att fastighetsägaren har svårt att nyttja fastigheten. Det kan handla om t.ex. att en gren tappar sina löv på en välvårdad gräsmatta eller förhindrar åtkomsten på fastigheten.

Den som har olägenheten av grenarna kan eventuellt ha rätt att själv klippa ner del av grenen. Om åtgärden kan medföra skada för grenens ägare skall denne beredas tillfälle att själv utföra åtgärden. I detta fall kan det vara bra att för grannsämjans skull att komma överens med din granne om vilka grenar som skall tas bort. Alla parter involverade bör tänka på stadgandet om skälig hänsyn. Om grannen vägrar får du själv på egen bekostnad ta bort grenarna. Det är däremot viktigt att tänka på att du endast får ta bort grenar som sträcker sig över din egen tomt och att du inte skadar trädet eftersom detta annars kan medföra skadeståndsskyldighet för dig eller påstående om skadegörelse det vill säga brott. Du bör meddela din granne i god tid innan du planerar att kapa av grenarna och hänvisa till de lagliga rättigheterna som stadgas i Jordabalkens 3 kapitel. Avslutningsvis skall åter understrykas vikten av att nu angivna och liknande åtgärder görs i samförstånd med grannarna och andra inblandade så att inte frågor om skadestånd och eventuellt till och med brott kommer på tal.

Fråga 2.

Hej, Kommunen har varit hemma hos mig och undersökt mitt enskilda avlopp. Trots att det fungerar så har jag fått underkänt. Jag har en tre-kammarbrunn med infiltrering som installerades 1992. Jag har även filmat systemet som fungerar perfekt. Jag upplever dessutom att representanterna från kommunen var otroligt nonchalanta, då de lyste lite med sina ficklampor i endast 15 minuter innan de kom fram till att det var underkänt. För dessa 15 minuter har de dessutom skickat en faktura på 2000 kr. Får de verkligen göra så här? Vilka rättigheter har jag?

Svar.

Vid kommunens besök har förmodligen gjorts en bedömning av anläggningens utformning och funktion. Kraven på avloppsanläggningen är oftast högre för ett permanent boende än för ett fritidshus. Det räcker således inte med att det enskilda avloppet fungerar utan granskning sker även av till exempel storleken, slamnivån, om det står vatten i luftrören, vegetation runt anläggningen etc. Inventeringen görs bland annat för att säkerställa att de enskilda avloppen uppfyller dagens miljökrav.

Efter bedömningen får fastighetsägaren vanligen ett brev med kommunens bedömning av det enskilda avloppet och eventuella krav på att åtgärda sitt enskilda avlopp. En faktura skickas även ut till fastighetsägaren som avser en avgift för inventeringen. Anledningen till avgiften kan vara att kommunen har beslutat att kostnaden för inventeringen inte ska vara skattefinansierat utan avgiftsfinansierat. Avgiften täcker förarbetet, inventeringen på plats samt utskick av inventeringsprotokoll. Avgiften tas ut per avloppsanläggning. Det kan även vara så att en avgift tillkommer om din anläggning inte uppfyller kraven. Avgiften avser då handläggning om beslut av krav.

Om rening av avloppsvattnet bedöms otillräckligt ställs krav på fastighetsägaren att åtgärda detta inom en viss tid. Om du inte delar kommunens bedömning bör du i första hand kontakta dem och diskutera bedömningen. I andra hand överklaga ett eventuellt formellt beslut om t.ex. beslut om förbud att använda avloppsanordningen.