Ett av de viktigaste momenten vid ett husbygge är markplanering och dränering. Att lägga både tid och omsorg vid såväl planering som utförande kan spara in en hel del pengar och besvär över tid. Även när du står inför ett husköp eller känner att det är dags att se över ert befintliga hem är det då klokt att titta närmare på när och hur dräneringsarbetet är gjort och hur eventuella landskaps- och markförändringar kan ha påverkat dräneringens effektivitet genom åren.  Husdräneringens huvudsakliga syfte är att förhindra fukt- och vattenskador och det finns mycket att tänka på gällande utrustning och material, jordens sammansättning, lutning och förändringsbenägenhet.

För att få svar på de viktigaste frågeställningarna gällande dräneringsarbetet har Villatidningen intervjuat Igor Čolić, sakkunnig fuktkonsult på avdelningen byggmiljö hos Hifab AB, en internationell aktör inom projektledning och byggledning.

Varför gör man husdränering och hur vet man om man behöver se över den?

– Husdränering installeras för att skapa en trygg boendemiljö och effektivare isolering men främst utförs det i syfte att skydda huskonstruktion och tätskikt under marknivå mot vatten-och fuktskador. Detta åstadkoms genom en kombination av åtgärder som ämnar begränsa att vatten kommer i kontakt med byggnadsdelar, säger Igor Čolić .

Det finns ingen exakt regel för när man behöver se över ett befintligt dräneringssystem då det kan skilja sig från fall till fall men det är en god idé att med hjälp av sakkunnig mäta hur väl dräneringen för bort vatten och fukt med jämna mellanrum, minst vart femtonde till tjugonde år. Det man med enkelhet kan göra själv är att ha koll på källare, pannrum och övriga utrymmen under marknivå och regelbundet söka efter fuktfläckar och andra avvikelser i konstruktionen.

– Vid nybyggen gör man en geoteknisk analys av marken. Denna visar bland annat högsta grundvattennivå och dess kemiska sammansättning i syfte att välja det rätta tätskiktssystemet och dräneringssystem. Man tittar även på jordartstyp som påvisar jordartens vattengenomsläpplighet, då det i marken förekommer olika jordarter med en klassning som täta jordarter, måttligt genomsläppliga eller genomsläppliga, vilket sedan avgör hur man tar sig an dräneringsuppgiften, menar Igor.

Husdränering installeras för att skapa en trygg boendemiljö och effektivare isolering men främst utförs det i syfte att skydda huskonstruktion och tätskikt under marknivå mot vatten-och fuktskador

Vad finns det för olika tillvägagångssätt och metoder vid husdränering, och vad består ett dräneringssystem av?

– Ett dräneringssystem består av ett vattengenomsläppligt dräneringslager under betongplatta och vid grundmur samt en dräneringsledning, ett perforerat rör som oftast förläggs runt grundmurar med anslutning via inspektionsbrunn till dagvattenledning eller en separat stenkista. Vid större byggnader och täta jordar kan dräneringsledningar erfordras även under byggnaden. Principiellt finns det ett tillvägagångsätt när man anlägger dräneringssystem. Planera, forma och bygga rätt från början, då har man möjlighet att välja rätt dräneringstyp anpassad för rådande markförhållande. Om man inte anlägger dräneringslager under huset finns det ingen kompletteringsmöjlighet efterhand utan det måste då lösas med en pumpgrupp. Den mest förekommande dräneringsmetoden av grundmur är numera luftspaltbildandematta (så kallad Platonmatta) med tilläggsisolering av XPS cellplastskiva. Den andra typen är med skivor av asfaltbundna cellplastkulor (oftast en plastfolie eller membranisolering) med anslutning mellan grundmur och betongplatta. Produktnamn på dessa skivor är Isodrän, Pordrän mm, berättar Igor.
– Mitt råd är att alltid ta kontakt med fuktsakkunnig om man har behov eller planerar att utföra dräneringsarbeten respektive omdräneringar då det på marknaden förekommer en hel del oseriösa entreprenörer, som inte alltför sällan utför undermåliga arbeten, konstaterar Igor.

Planera, forma och bygga rätt från början, då har man möjlighet att välja rätt dräneringstyp anpassad för rådande markförhållande

Vad kan hända om man inte har ett dräneringssystem eller om man inte ser över ett undermåligt system?

– Det är bäst att utföra husdränering i samband med husproduktion, då behåller man huskonstruktion skadefri för rimliga kostnader i förhållanden till vad kostnaderna kan bli i efterhand eller vid vattenskada. Konsekvenserna om man inte utför dränering vid byggnation kan vara kraftiga sprickbildningar och fuktskador på huskonstruktioner under marknivå, som också kan orsaka fuktskador genom kapillärsugning även på huskonstruktion ovan marknivå, beroende av hustyp, omfattning, marktyp och vattenflöde i marken med mera. En risk för marksättning finns dock alltid i samband med dräneringsåtgärder, därför är mitt råd att anlita en sakkunnig innan entreprenaden sätts igång, påpekar Igor.

Finns det några viktiga regler och lagar man bör tänka på vid ett genomförande?

– Man ska alltid beakta kommunens krav avseende LOD (lokalhantering om dagvattenomhändertagande). Grundvattensänkning kan leda till marksättningen som kan påverka eller medföra skador på grannfastighet så det ska tas hänsyn till det. I övrigt följer man bygglagen PBL, föreskifter enligt BBR (Byggbranschens byggregler) samt HUS-AMA anvisningar. Produkttillverkare som säljer färdiga dräneringssystem skall också upplysa om man bör beakta något vid anläggningen, säger Igor.

Avslutningsvis påpekar Igor att det alltid är på sin plats att rådgöra med fuktsakkunnig innan man anlitar en entreprenör. En sakkunnig kan hjälpa fastighetsägaren att ställa rätt krav på entreprenaden samt utvärdera metoder och utföranden. Ibland kan det vara ett inomhusmiljöproblem i bostadens ytor under mark som kan initiera fuktåtgärder, varav dränering är en av dem. Det är dock viktigt att rätt åtgärder utförs även på den varma sidan av källarväggarna. Att dokumentera alla arbeten som görs med bilder är alltid bra!

Några viktiga punkter att tänka på

1. Undersök först om marken tillåter att du kan frigör hela grunden eller om arbetet skall utföras bit för bit.

2. Fråga kommunen och begär tillstånd för att få koppla dräneringsledningen till allmänt avlopps eller dagvattensystem. Ska vattnet ledas till stenkista på tomten ska du även ha kommunens tillstånd för detta.

3. Ta alltid reda på jordens sammansättning och bestäm därefter vilket material som behövs.

4. Planera in projektet under en tid på året då det är lättare att hantera urschaktning och rördragning.

5. Känner du dig det minsta osäker på hur man tar sig an dräneringsarbetet. Anlita pålitligt och sakkunnig hjälp.

Källa: dinbyggare.se