Så värmer vi upp i Sverige

2024-03-28
Med vintern i antågande har säkert många villaägare anledning att se över husets isolering och uppvärmning. Det handlar både om ekonomi och trivsamt inomhusklimat. Örjan Lönngren, klimat- och energirådgivare i Stockholms stad svarar här på frågor som rör husets värmesystem, tilläggsisolering och energiförbrukning.
Örjan Lönngren, klimat- och energirådgivare.

Örjan Lönngren, klimat- och energirådgivare.

När är det lönsamt att tilläggsisolera?
– Det som är viktigast är att kolla fönster, dörrar, grund och vind. Även källare som ofta är dåligt isolerade, både väggar, fönster och dörrar, vilket ger kalla golv i bostaden. Om man fryser om fötterna är det lätt att luras och tro att det är kallare än det är och att man därför ökar temperaturen. Samma sak med drag från fönster som också ger en kall känsla. Att till exempel isolera ytterväggar är sällan en lönsam investering. Det är i så fall när man ändå ska lägga på en ny fasad.

Hur ska man tänka kring fönster, när är det läge att byta till nya och moderna?
– Det beror på skicket. Fönsterträet kan vara så dåligt att byte är det enda alternativet. Det gäller ofta hus byggda på 50-, 60 och 70-talet. Ännu äldre hus kan ha trä i bra skick. Då kan det vara vettigt att istället komplettera med en extra glasruta.

Vindsisolering, när är det aktuellt?
– Kan man göra det så är det en bra investering. Det gäller framförallt om man har en oinredd vind med gammal eller kanske ingen isolering alls. Det är som att sätta en mössa på huset.

När det gäller uppvärmningsform så är oljepannor idag i stort sett utfasade. Så hur uppvärms idag våra drygt 2 miljoner småhus och villor.
– De två huvudlinjerna, åtminstone i stadsmiljöer, är bergvärme och direktverkande el, den senare ofta kompletterad med luftvärmepump. Förklaringen är att en stor del av den enorma ”villamatta” som lades ut på 1970-talet har direktverkande el och saknar därmed möjlighet till vattenburen värme. Nyare mindre småhus har ofta frånluftsvärmepump medan större hus oftast har bergvärme. På landsorten är det också vanligt med pellets och ved.

Vad är trenden just nu, som du ser?
– En är att installationer av olika typer av värmepumpsalternativ nu planar ut och det av den enkla anledningen att den marknaden börjar bli mättad. Det vill säga, de flesta som ser värmepump som ett alternativ har nu skaffat det. Nu är det snarare solenergi som lockar allt fler, främst solel. Det är den vanligaste frågan vi möter just nu. Är det lönsamt och hur går det till? Här finns ett stort intresse.

Vad svarar du angående lönsamhet?
– Att det fungerar utmärkt för småhus. Det täcker årsbehovet av hushållets el, givetvis delvis beroende på hur stort huset och hushållet är. Att det nu är lönsamt är tack vare det skattesystem som infördes för två år sedan. Det innebär att man slipper betala skatt för den el man säljer till sitt elbolag och sedan köper tillbaka.

Du säger stort intresse, vad innebär det?
– Många funderar men det tycks som att många också tvekar. Det handlar ändå om en stor investering för att få till en bra anläggning, mellan hundra och tvåhundra tusen kronor. Att bygglovskravet nu är borttaget gör att proceduren blivit betydligt enklare, även billigare. Det räcker med bygganmälan. Så vi får väl se vad det innebär, om det gör att fler uppmuntras att slå till.
Många villaägare sitter på gamla produkter för sin uppvärmning, bergvärme som kanske installerades på 90-talet eller kanske ännu tidigare.

Hur står sig dessa äldre anläggningar jämfört med dagens produkter?
– Oj, det har hänt jättemycket. Värmeutbytet i dagens produkter är mycket bättre. Med äldre system räknade man med att halvera sin energiförbrukning medan moderna anläggningar bara drar en tredjedel så mycket energi. Dagens varvtalsstyrda värmepumpar klarar dessutom hela värmebehovet. Det gör att man inte längre behöver någon förstärkning med elkassett. Även luftvärmepumparna har blivit betydligt effektivare och ger idag värme åtminstone ner till minus 10 grader.

Värmeutbytet i dagens produkter är mycket bättre.

Hur ser du på kompletterande lösningar, olika typer av kaminer?
– Det är inte allt dumt, tvärtom. Man kanske väljer att ha lite lägre temperatur under veckorna för att sedan snabbt få till en skön värme under helgen. Då är en braskamin ett utmärkt komplement. Men då gäller det att få tag på billig ved. Handlar man på macken blir det dyrt.

Hur är det med grannarna i ett tättbebyggt område. Är det inte risk att de blir irriterade av röklukten?
– Nej, så är det inte idag. Dagens kaminer är mycket bättre och effektivare än de som installerades för kanske bara tio år sedan. De kräver hälften så mycket ved och partiklarna som bildas känner man överhuvudtaget inte av i moderna kaminer. Så grannarna är inget problem, de märker inte att du eldar. Så den som funderar på att köpa en braskamin behöver absolut inte avstå av den anledningen.


Fakta:

Hur mycket värme försvinner ut ur bostaden?
Enligt Energimyndighetens schablonberäkning för en genomsnittsvilla anges följande värmeförluster för olika delar av det så kallade klimatskalet:
Tak: 15 %
Väggar: 20 %
Golv/källare: 15 %
Fönster och dörrar: 35 %
Resterande 15 % är ventilation

Tips!

På Energimyndighetens hemsida finns mycket matnyttig information, bland annat “Att tilläggsisolera hus – fakta, fördelar och fallgropar” från 2009. Ta siffrorna med en nypa salt

Se över husets energideklaration från inköpstillfället. Här kan det finnas många bra tips på åtgärder, idéer och tankar om vad som kan göras.

Tips!

Om du tänker byta värmesystem kan det vara klokt att börja med att granska husets isolering. En förbättring av isoleringen kan nämligen minska värmeförlusten i bostaden och göra att du klarar dig med en lägre effekt på värmeanläggningen.


Foto i toppen:  Bojana Lukac, Malmö stadsbyggnadskontor

RELATERADE ARTIKLAR

KONTAKTA OSS?

Skicka ett mail till info@villatidningen.se eller ring oss direkt på 018-10 37 40.
Boka annons? Klicka in dig här.