Oavsett beklädnad har hustak ett förhållandevis långt liv. Att helt byta tak hör alltså inte till villaägarens vanligaste investering. Men förr eller senare är det ändå dags.

Vilket takmaterial ska man välja? Det som bäst matchar med husets karaktär och arkitektur eller det med längst livslängd?

– Priset är givetvis viktigt. Samtidigt ser vi att frågor kring miljö, återvinning, hållbarhet och brandsäkerhet ökar, säger Hosein Aminy, VD på företaget Takcentrum Sverige AB som levererar material och tätskikt till takbranschen.

Innan beslut om takpannor eller plåt är det förstås viktigt att kontrollera underlagsskiktet.

– Det är det viktigaste av allt, det vill säga underlagspappen som tillsammans med infästningar, lister och läkt är det egentliga och primära skyddet, säger Hosein Aminy.

Bör man fortsätta med samma takmaterial som tidigare, eller kan man byta?

– Man kan absolut byta, men då vara medveten om att alla takbeklädnader inte passar till alla typer av tak, säger Anton Rehnström, VD för A Co Tak AB.

– Att byta färg och material kan dessutom kräva bygglov, så kolla med din kommun, påpekar han.

Taktyp har också betydelse. Vanligast i Sverige är så kallade sadeltak, det vill säga tak där takfallen sluttar åt varsitt håll och är förenade i en taknock.
I det fallet är takpannor, tegel och betong, det absolut vanligaste. Båda har lång livslängd. Men flera andra material kan komma ifråga. Till exempel plåt, shingel, ytpapp och gummi.

– Vi ser nu en trend av ökat intresse för plåttak. Det är klassiskt, stilrent och snyggt. Plåt som idag finns i moderna klick-varianter har dessutom, precis som takpannor, lång livslängd och fungerar på de flesta typer av hus, konstaterar Hosein Aminy.

Takets lutning påverkar också materialvalet. Att till exempel ersätta plåt eller ytpapp med takpannor kan fungera, men inte alltid. Ska regn och vatten rinna av ordentligt krävs en lutning på minst 13 grader.

– Har du ett flackt tak, med liten lutning, passar till exempel inte ett äkta plåttak. Tak med låg lutning kräver material som är helt täta och kan motstå en viss vattensamling. Då är främst ytpapp och gummiduk att föredra, säger Hosein Aminy.

Gummitak blir nu allt vanligare i Sverige. Det tål rörelser, är återvinningsbart och är inte dyrare än takpannor eller plåt.

Andra alternativ är ytpapp och shingel. Pappen, också kallad tjärpapp och asfaltsmatta, är ett vanligt takmaterial här i Sverige och dessutom förhållandevis billigt. Shingel har precis som pappen asfalt som huvudingrediens. Men till skillnad mot ytpappp, som ligger på rulle, består shingel av formskurna plattor.
En annan viktig aspekt vid materialval är takstolarna. Klarar de den extra tyngd som det innebär att byta från till exempel ytpapp och shingel till takpannor?

Anton Rehnström belyser ett annat problem, firmor som vid takbesiktning direkt konstaterar att taket omgående måste bytas.

– Det finns i alla branscher mindre nogräknade företag som inte har några problem att slira med sanningen för att få ett jobb. Visst kan taket vara dåligt, men det är ändå alltid klokt att få en ”second opinion”, även om det skulle kosta en slant.

---

Foto: Benders