Fukt- och mögelskador är ett utbrett problem bland landets husägare. Det handlar oftast om äldre konstruktionstyper såsom uteluftsventilerade krypgrunder och platta på mark med ovanliggande isolering. I efterhand har de visat sig orsaka allvarliga fukt- och mögelproblem.
Krypgrunder, som är ett ventilerat utrymme mellan marken och husets golvbjälklag, är en av de konstruktioner som oftast har fuktrelaterade problem, enligt Anticimex är det så många som varannan krypgrund. Under årens lopp är det alltså fråga om tiotusentals villor och radhus. Här gäller dessutom sällan villaförsäkringen.
Det samma gäller hus byggda med betongplatta direkt mot mark med ovanliggande isolering. En mycket vanlig konstruktion från 60-talet fram till tidigt 80-tal. En stor del av dem har senare drabbats av fukt-/luktproblem från undergolvet, inte sällan på grund av att tryckimpregnerat trä har använts i fuktutsatta delar av konstruktionen.
Det tar ofta lång tid för mögel att växa till så att det märks, kanske 20 år utan att någon är medveten om problemet. Det blir successivt mer mögeldoft och de som bor i huset i kanske 30–40 år blir så vana vid lukten att de inte reagerar. Det är därför som det ofta är först vid ägarbyte som skadorna upptäcks.
För den som misstänker fuktproblem är det bästa att kontakta en fukttekniker eller en fuktskadeutredare som kan inspektera grunden och ge förslag på lämpliga åtgärder.
Tänk på!
Inspektera krypgrunden – Håll marken fri från skräp och organiskt material. Köp en enklare luftfuktighetsmätare. Kontrollera om den relativa fuktigheten överskrider 75 %. Var extra vaksam under perioden maj-augusti. Inspektera krypgrundsbjälklagets undersida och håll utkik efter missfärgning/mögel.
Kontrollera källaren – Titta efter fuktfläckar på väggarna. Ser du fuktrosor är detta ett tecken på dålig dränering. Ha extra koll på avvikande lukt vid in-/påreglade konstruktioner mot yttervägg.