Solceller på taken har på bara några få år blivit en vanlig syn i våra villaområden. Trenden fortsätter nu spikrakt uppåt. Och det i takt med att tekniken utvecklats och att priserna samtidigt kraftigt gått ner. Kanske är det nu dags för gemene villaägare att på allvar titta på möjligheten att producera sin egen el.
Att solen kan generera elektricitet upptäcktes redan på 1800-talet. Men det kom att dröja ganska länge innan den första solcellen byggdes. Det var som en del i en begynnande rymdforskning inom Nasa i slutet på 40-talet. Sveriges första anläggning byggdes av Riksbyggen i Stockholm för 35 år sedan. Men kommersiellt gångbart blev det först för cirka tio år sedan.
– Tyskland var tidigt ute med statliga stödsystem i slutet av 90-talet. Därefter började solceller tillverkas i Kina, och priserna gick ner snabbt. Mellan 2008 och 2012 gick priserna ner med 80 procent. Då kom Världsmarknaden igång. Men det är först nu vi börjar se en riktig solcellsboom i Sverige. Det säger Erik Wallnér, energiingenjör och grundare av jämförelsetjänsten solcellskollen.se, vars syfte är att opartiskt hjälpa villaägare och bostadsrättsföreningar med sina solcellsköp.
– Solcellsanläggningar finns snart på varje gata. Det gör att nyfikna grannar har någon att rådfråga. Samtidigt blir leverantörerna fler och fler. Det finns förmodligen en leverantör i varenda svensk stad numera. Men framförallt är tekniken nu så pass billig att många kan tjäna pengar genom att installera solceller på taket, konstaterar Erik Wallnér.
De 30 000 anläggningar som finns idag, majoriteten på våra villatak, utgör än så länge mindre än en procent av energin i Sverige. Hälften av den installerade effekten i Sverige finns att hitta i Västra Götalands län, Skåne län, Stockholms län och Östergötlands län.
– Det är helt klart en bra början, menar Erik Wallnér. Den årliga ökningen ligger på över 50 procent. Bara under det senaste året installerades uppåt 10 000 anläggningar, varav de flesta på villatak. Man ska dock komma ihåg att en viss förklaring till tillväxten är att det finns ett statligt stöd till solceller, som i dagsläget ligger på 20 procent av investeringskostnaden.
Vad är det då som talar för att solcellsboomen ska fortsätta? Erik Wallnér gör här jämförelsen med bergvärme, som idag är ett av Sveriges mest dominerande uppvärmningsalternativ.
– När tekniken var mogen och priset det rätta så blev det en ketchupeffekt. Jag tror att det blir samma sak med solceller. Jag skulle inte bli förvånad om vi inom 10-15 år har 300 000 system i Sverige, säger Erik Wallnér.
Ett tydligt tecken på att solceller är här för att stanna är väl också det faktum att nu inte bara kommunala bostadsbolag, utan även starka privata aktörer satsar på allt större solcellsparker. Samtidigt pågår en snabb teknikutveckling. Inom inte alltför många år handlar det troligtvis inte längre om utanpåliggande solcellspaneler som idag. Då kanske solcellstaket helt enkelt kommer att vara själva taket.
Flera hundra fick fel energiklassning
Boverket har upptäckt att cirka 270 byggnadsägare har fått fel energiklassning i sin deklaration. Ytterligare cirka 1 800 deklarationer har fått fel i sin beräkning men rätt klassning. Orsaken är regeländringarna gällande hur en byggnads energianvändning skulle beräknas som började gälla den 1 januari 2019, där uträkningen helt enkelt blev fel. Felet åtgärdades den 3 juli och de berörda byggnadsägare har fått brev som förklarar hur de ska agera för att få rätt klassning.
Vad är en energideklaration?
Energideklarationen är ett dokument med bland annat uppgifter om hur mycket energi som används i ett hus. Energideklarationen är till för den som ska köpa eller hyra en bostad. Energideklarationen kan då användas för att jämföra olika hus med varandra. Den som bygger nytt behöver upprätta en energideklaration. Det ska även finnas energideklarationer för byggnader som ofta besöks av allmänheten.
Foto i toppen: E.ON