Solbritt Mellembråten var lite skeptisk när maken Björn, inför advent 2002 började pynta deras stuga med diverse julslingor. Allt för att driva bort kylan och vintermörkret. – Men då satte jag nog bara upp ett hundratal lampor. I år kommer vi att sätta upp omkring 50.000, säger Björn.
Det ser ut som ett pepparkakshus inramat i ljus, familjen Mellembråtens hus i Mockfjärd. Tak och skorsten blänker av lampor och från takrännorna tycks det rinna glittrande vatten. Flaggstången har blivit draperad med ljusvajrar och liknar en gran i ljus. Slingor av ljus ringlar sig genom trädgården och överallt finns små upptäckter att göra. Här finns lysande tomtar och snögubbar, isbjörnar och rörliga rådjur. En rönn har fått kulor stora som fotbollar i grenverket och tomtens renar har fattat posto vid ett buskage. Men så har Björn också hållit på att designa julhuset sedan början av oktober.
– Ja, egentligen sätter jag igång planeringen redan när jag monterat ner alltihop vid tjugondaknut.
Enda anledningen till att Björn första gången började juldesigna sitt hus var att han ville ha något att göra.
– Jag är snickare till yrket och är nog en pysselgubbe som gillar att ha något att syssla med lite för jämnan.
Den gången 2002 blev det mest huset som blev utsmyckat. På senare år har trädgården fått ge plats för en mängd olika skulpturer. Men det har aldrig blivit Las Vegasstämpel med blinkande neonljus, snarare ett njutbart sagoland.
– En del av grannarna tyckte nog först att jag var en idiot som höll på med det här. Men det har vänt och jag tror att många upptäckt att det är både rofyllt och vackert att se.
Även fru Solbritt var emot Björns ljussättningen i början. Men med tiden har hon ändrat sig och blivit en behjälplig del i formgivningen.
– Vi har tänkt lite olika ibland, men tillsammans har det blivit bra.
Monteringen av ljusen börjar Björn och Solbritt med redan i början av oktober. De planerar och funderar hur det ska se ut runt hus och fönster detta år. För det nya året blir aldrig helt likt det föregående. Därefter plockas välfyllda kartonger med ljusuppsättningar fram ur garaget.
– Vi har så mycket lampor i garaget att bilen får stå ute mest hela året.
Mellembråten är tvungen att ha god ordning på sina belysningar. De långa ledljusbanden är virade i stora rullar och spända med plastband.
– De är så långa att det skulle bli omöjliga att få isär om man bara la ner dem.
Förutom de lagrade ljusuppsättningarna tillkommer årets nyinköp. Planeringen för det nya året börjar egentligen redan när det gamla plockats ner.
– Vi åker runt och letar efter nya apparaturer i elaffärer och stormarknader, vad vi kan få tag på. I år hittade vi en grupp isbjörnar som ska få en plats utanför vardagsrummet.
Kostnaderna för Mellembråtens 50.000 lampor är betydande. En enda slinga på 100 ljus kostar omkring 200 kronor. Särskilda anordningar, som årets isbjörnar, uppemot 2000 kronor. För att nu inte tala om den kommande elräkningen.
– Jo det blir ju en del eftersom vi har ljusen tända dygnet runt, från advent till tjugondeknut.
Hösten går sedan åt för Björn att hänga på stegar och krypa runt på taket, montera ställningar och knipa fast ljusen i märlor för att de ska sitta kvar när det blåser. Förra året höll det dock på att inte bli något med julhuset. Björn fick ont i ryggen och blev långtidssjukskriven. Men då ryckte grannarna och kompisarna in.
– Jag behövde bara stå för arbetsledningen.
Björn och Solbritts stuga har med tiden blivit rena turistattraktionen. Inte minst efter att de för något år sedan, av en länstidning, valdes till ”Dalarnas finaste julbelysta hus”. Förbipasserande bilister avlöser numera varandra för att spana in sagolandet på Trätäppsvägen 90.
– Det är folk här varje kväll, en del kommer ända från Stockholm. Det känns som en bonus, att andra också tycker att det är fint. Det värsta är när man måste plocka ner allt, då blir det mörkt igen. Men å andra sidan blir det ju ljusare utomhus då, avslutar Björn Mellembråten.