Alla hus läcker värme, vissa mer än andra. Hur är det hos dig, har ditt hus ett bra klimatskal eller eldar du för kråkorna?

En sak är säker, hur effektivt du än isolerar ditt hus så kommer den sköna och behagliga inomhusvärmen att försvinna ut genom väggar, golv och tak om det är kallare ute än inne. Men med ett bra så kallat klimatskal kan du se till att mindre värme släpps ut. Att energiförbrukningen som går till uppvärmning därmed minskar säger sig självt. Ett bra klimatskal är med andra ord nyckeln till ett energisnålt boende och vem vill inte ha det?

Så frågan är hur mår klimatskalet på ditt hus?

Hur är det med taket, väggarna, golven, fönstren och ytterdörrarna? Försvinner värme i onödan och i så fall var?

– I ett gammalt hus kan det vara på sin plats att se över hela klimatskalet, säger Martijn Jansen, projektledare på Energimyndigheten. Att till exempel tilläggsisolera vinden och byta till mer energieffektiva fönster. Ju större uppvärmningsbehov, desto mer lönsamt är det att byta.

Generellt kan man säga att det alltid lönar sig att förbättra klimatskalet. Samtidigt ska man ha klart för sig att en genomgripande tilläggsisolering av tak, väggar
och golv innebär en förhållandevis stor ekonomisk satsning. Många äldre hus har till exempel ofta dåligt isolerade ytterväggar, med stora energiförluster och stora uppvärmningskostnader som följd. Det naturliga kan därför vara att vänta tills fasaden är i behov av renovering.

Illustrationen ovan  visar var värmen generellt försvinner i en normalvilla.
Ungefär 15 procent genom ventilation, 15 procent genom taket, 20 procent genom väggar, 15 procent genom golv och källare och 35 procent genom fönster och dörrar. De svagaste punkterna är alltså fönster och dörrar som också är de lättaste att åtgärda.

– Att veta exakt hur mycket värme som går till spillo är svårt. Men kolla gärna värmeläckaget med en värmekamera. Då ser man ju var befintlig isolering i väggar, golv och tak behöver förstärkas, säger Martijn Jansen.

Värmekameror finns förövrigt att hyra hos maskinuthyrare. Kontroll av värmeläckage utförs också av energikonsulter.

– För att få hjälp med att inventera vilka åtgärder som är lönsamma i varje enskilt fall rekommenderar jag att kontakta kommunens energi- och klimatrådgivare, som kan ge både opartiska och kostnadsfria råd, påpekar Martijn Jansen.

När det gäller isolering, vad ska man tänka på då?

– Det finns så många olika material och lösningar att välja bland, det bästa är därför att ta hjälp av en fackman. Den som vill få mer information om isolering kan också gå in på vår hemsida: www.energimyndigheten.se

– Men som sagt, varför inte börja med det enklaste och billigaste, att täta fönster och dörrar. Att tilläggsisolera vindbjälklaget är visserligen en betydligt större, men ändå förhållandevis enkel och billig åtgärd för att minska energianvändningen i huset, säger Martijn Jansen, som samtidigt betonar att ett bra klimatskal förutsätter en bra ventilation.

– Om huset har självdrag, är det viktigt att luften kan komma in genom friskluftsventiler och fönsterspringor. Huset får alltså inte bli för tätt, då riskerar man att få problem med dålig inomhusmiljö och fukt. Problem med fukt kan också uppstå om man tilläggsisolerar vinden utan att tänka på att det måste vara är tätt mellan våningarna så att ingen inomhusluft kan läcka upp till vindsutrymmet.

Tips!

Ladda gärna hem Energimyndighetens pdf ”Att tilläggsisolera hus – fakta, fördelar och fallgropar”. Var dock medveten om att den har några år på nacken.  Ta därför siffror om förbrukning och besparing med en nypa salt.

Fakta tilläggsisolering :

• Såväl golv, väggar som tak kan tilläggsisoleras.
• Enklast och vanligast är att ta sig an taket genom vindsisolering – ull eller skivor.
• Vanligast är mineralull som har ca 60-65 procent av marknaden, följt av cellplast, ca 25 procent, som framförallt används vid dränering av källargrunder men även i väggar.
• Vid isolering av vinden, lägg inte på för tjockt isolerskikt. Ca 35 cm ny isolering plus 15 cm befintlig räcker.
• Energimyndigheten rekommenderar att man ska sikta på att nå samma isolerstandard som vid nyproduktion
• Att isolera 80 kvadratmeter kostar mellan 15 000-25 000 kr, beroende på kringarbete.
• Investeringen betalar sig inom 3-5 år.