Peter Bratt, Byggskadeexpert på Länsförsäkringar ger viktiga råd om hur du undviker fukt- och vattenskador. Foto: Länsförsäkringar

Vilka är de största riskerna för fritidshusägare?
– Gamla vattenledningssystem - läckagen uppstår oftast i köket, fukt i krypgrund och gamla yttertak som är i behov av underhåll.
Vilka är de vanligaste orsakerna till vattenskador?
– Det allra vanligaste felet fritidshusägare gör är att dra ner för mycket på värmen i fritidshuset under vintern med vatten kvar i ledningarna. Därför är sönderfrysta rör den absolut vanligaste orsaken till vattenskador i fritidshus.
Kan det bli dyrt även om man är försäkrad?
– Vid en skadereparation uppstår oftast kostnader för husägaren för ytmaterial, till exempel golv och tapeter, som är avskrivna på grund av ålder.
– Om huset har stått utan tillsyn sedan hösten utan att vattnet varit avstängt och vattenledningarna har frusit sönder och vattnet har pumpat rätt ut i stugan så kan vattenräkningen från kommunens VA-avdelning komma som en chock. Den kostnaden omfattas inte av försäkringen- ett stort och långvarigt vattenläckage kan kosta mellan 50- 100 000 kr.
Bästa tips för att minska risk för vattenskador?
– Stäng alltid av vattnet när du lämnar huset även sommartid. Underhåll/byt ut vattenledningar successivt när de börjar bli till åren - 35 år och äldre.
Något mer som är viktigt att tänka på?
– Dra inte på vattnet för fullt när du kommer till huset första gången efter vintern, smyg igång det och lyssna efter susningar i ledningarna och se över alla synliga vattenledningar och kranar i kök och badrum så att det inte droppar någonstans.
– Rensa hängrännorna – löv och kvistar kan ställa till det så att vattnet inte kan passera.
– Innan du börjar elda i kaminen/brasan inomhus – titta lite extra på skorstenen och leta efter sprickor i teglet eller fogar. Ta en titt på samtliga byggnaders tak, leta efter skador som kan ha orsakats av snö och is.
– Om det uppstår ett läckage på en vattenledning – stäng av huvudkranen direkt – ring en rörmokare.

Amelia Morey Strömberg, VD Vatteninfo ger opartiska råd inom vatten och avlopp. Foto: Vatteninfo

Vad behöver jag som fritidshusägare tänka på när det gäller enskilt vatten och avlopp?
– Ta kontakt med kommunen och fråga vilka regler som gäller specifikt för var din tomt finns. Är det till exempel nära vatten, mycket lera eller sand? Det kan handla om att du måste ha tillstånd för att borra brunn, eller att det är hög eller normal skyddsnivå för avloppet, vilket gör att du måste välja rätt teknik för rätt plats.
– Kom ihåg att du är helt och hållet ansvarig för att ditt vatten är bra och att ditt avlopp följer lagar och regler.
Det finns flera sorters toaletter att välja bland, hur ska jag resonera?
– Både om du vill ha vattentoalett eller torrtoalett finns det olika regler för vilka du kan använda, vänd dig till kommunen eller till oss som va-rådgivare.
– Tänk igenom noggrant om du vill ha en torr lösning i ditt fritidshus eller om du vill ha WC. Båda har för- och nackdelar.
Jag är osäker på om vårt dricksvatten är tjänligt, men nu är ju semestern här. Måste jag testa vattnet, eller räcker det att koka?
– Att koka vattnet gör att bakterier försvinner om du kokar länge, men det garanterar inte att du inte har andra skadliga ämnen i ditt vatten. Exempelvis arsenik och bly är ämnen som kan förekomma i berggrunden och därmed i borrade brunnar.
– Ta alltid prov för att säkerställa vattenkvaliteten. Till det anlitar du ett oberoende, ackrediterat laboratorium.
– Köp aldrig ett filter utan att ha testat vattnet först, det kan vara en dyr chansning. Även om du bara vill ta bortkalk kan många fläckar bero på annat än kalk. Kalkfilter kan då försämra ditt vatten.

Thomas Persson, biolog och entomolog på Anticimex ger tips om hur du kan göra en insats för den biologiska mångfalden i trädgården. Foto: Mikael Thunberg

Den biologiska mångfalden har stor betydelse i naturområden och urskogar, men även i husägares egna trädgårdar.
— Biologisk mångfald handlar om en tryggare tillvaro för alla. Det är viktigt att fler lär sig mer om biologisk mångfald och vi försöker bidra genom att ge hållbara rekommendationer när vi hjälper hus- och lägenhetsägare med skadedjur.
De flesta av trädgårdens insekter är nyttodjur som hjälper till med pollinering av växter. Det finns också skadedjur, exempelvis vägglöss och kackerlackor, som inte bidrar med någon ekosystemtjänst. Sedan finns det en del arter som om de stör människor kan benämnas som skadedjur men om de inte stör bidrar till den biologiska mångfalden, exempelvis getingar.
— Det är viktigt att betona att huruvida en organism är nyttig eller skadlig beror på hur vi människor uppfattar den. Om ett getingbo sitter på en plats där getingarna inte stör kan det få vara. Getingar hjälper till viss del till att pollinera växter och äter andra insekter som kanske är mer störande.
Det finns många saker man själv kan göra för att hjälpa nyttodjuren och den biologiska mångfalden.
— Hur du designar din trädgård kan vara till stor hjälp. Försök att hålla delar av trädgården lite vildvuxen.

5 sätt att bidra till en biologisk mångfald

• Plantera växter. Hjälp fjärilar, bin och humlor med olika växter som förlänger blomningssäsongen och ger dem mat under en längre tid. Du kan också plantera träd och buskar som fåglar gillar, några exempel är nypon, hagtorn, hägg, fläder och sälg.
• Sätt upp ett insektshotell. Solitära bin bosätter sig i befintliga håligheter och du kan själv hjälpa till med boende genom att enkelt bygga ett insektshotell. Placera hotellet på ett soligt läge, gärna bredvid blommor, buskar eller träd som bina kan pollinera.
• Placera ut humlebon. Humlorna är mycket effektiva och viktiga pollinerare. Vill du hjälpa dem med ett bo kan du lägga en lerkruka upp och ner på ett gammalt sork- eller musbo. Lägg in lite gräs också så att de kan gräva ner sig.
• Sätt upp holkar. Sätt upp olika modeller så att det passar flera olika fågelarter. Du kan även bygga en fladdermusholk för att hjälpa de fridlysa fladdermössen som ofta har svårt att hitta boplatser.
• Lämna vildvuxna delar i trädgården. Låt en del av gräsmattan växa som den vill så att klövern får blomma och locka till sig pollinerande insekter. Där trivs också igelkotten. Du kan också göra en kompost av gräs och kvistar som blir vinterbo åt igelkottar eller grod- och kräldjur.

Foto toppbild: BigStock